Piggt, roligt och vältaligt bjuder lagtingets talman Jörgen Pettersson på sitt livs historia, under enmansshowen ”Shoutout 6.0”.Hülya Tokur-Ehres
Hyllning till klyschorna
när ”JP” berättar om livet
Vid 60 års ålder står man inför ett vägskäl, enligt Jörgen Pettersson.
– Antingen börjar man fundera på refrängen. Eller så går man ner i pannrummet och shuntar upp.
Vad han själv väljer råder det ingen tvekan om efter enmansföreställningen ”Shoutout 6.0”.
Lagtingets talman Jörgen Petterssons 60-årsfirande på Alandica på lördagen består av en närmare två timmar lång show om hans eget liv, som han själv har skrivit och som han framför i två akter, ensam på scenen och utan annan rekvisita än en stol.
Han har mycket på hjärtat och inleder med att tala om alkoholismen som han sökte hjälp för en höstdag för åtta år sedan.
– Jag försökte skapa rätsida i ett liv som gått rätt ner i diket, säger han.
Den dagen blev starten på resan mot räddningen och framtiden. Men utan familjen hade han inte klarat det.
– Mitt tillfrisknande hade aldrig skett utan Helena, säger han om sin hustru.
Ålandstidningen
Ridå
”Jag står här med ett lugn som det tagit 60 år att nå”, säger Jörgen Pettersson från scenen.Hülya Tokur-Ehres
Sedan backar han i historien, tillbaka till barndomen i Mariehamn där det mesta kretsade kring fotboll. Så en dag fick han veta att föräldrarna köpt en tomt i Godby och att familjen skulle flytta dit så fort huset var byggt.
– Ridån var svart och mörk, säger han.
Den första tiden i Godby blev rätt skakig.
– Men mamma slog fast att av alla möjligheter jag hade i livet just då var återflytt inte en av dem.
Nåväl, under den första tiden i Godby lärde han sig nödvändigheten av diplomati i en hård värld. Sedan följde både vänskap och upptåg av olika slag.
Efter grundskolan blev det Ålands handelsläroverk, och där började Jörgen Pettersson förstå betydelsen av en vägvisare. Det var svenskläraren Solveig Erikssons förtjänst.
– Hon fick mig att inse att skrivandet kunde vara min grej.
Han fick jobb på Ålandstidningen. På den tiden var det gamla skivmaskiner som gällde.
– Det enda sättet att uppbåda kraft för att få färgen att fästa på pappret var att skriva med pekfingrarna. Tyvärr gör jag det fortfarande, säger han.
Gabriellas sång
Kvällens skräll bjuder Jörgen Pettersson på när han, utan komp, står blickstilla på scenen och sjunger ”Gabriellas sång” ur musikalen ”Så som i himmelen”.
Hellre än bra, är ett sätt att beskriva framträdandet. Själv går han ett steg längre.
”Det här är en kul grej”, säger Åke Hillar om evenemanget.Hülya Tokur-Ehres
Eivor Dahlblom samt Jörgen Petterssons mamma Christina Petterson och moster Kerstin Gäddnäs tycker att det ska bli spännande att se showen.Hülya Tokur-Ehres
Sveriges generalkonsul Claes Hammar, Torsten Wikstrand och Maj-Kristin Wikstrand minglar innan föreställningen. ”Det här vill man inte missa”, säger Claes Hammar.Hülya Tokur-Ehres
Agneta Mannberg-Jansson och Gunnar Jansson kommer till Alandica för att fira jubilaren. ”När en talman fyller 60 år är det klart att vi är med”, säger Gunnar Jansson som själv har varit talman.Hülya Tokur-Ehres
– Det lät kanske förskräckligt, men jag gjorde det. Det visar att ingenting är omöjligt.
Sedan återvänder han i högform till ämnet beroendesjukdomar, genom en hyllning av klyschor med klyschor.
Klichéer och klyschor förmedlar komplexa tankar och känslor på ett begripligt sätt. De kan ge stabilitet och de är sanna, säger han.
– När vägen är tung är det lugnande att säga till sig själv ”Ett steg i taget. Ett. Steg. I. Taget”.
Levande bevis
Alkoholism är en sjukdom, men den är behandlingsbar, säger han.
– Det är jag ett levande bevis på.
Terapi och en förmåga att begripa vad som är viktigt har hjälpt honom. Liksom insikten om att den enda dag som är viktig att fundera på är ”i dag”. Bitterhet över ”i går” och fruktan för ”i morgon” kan få vardagen att gå överstyr. Men när man bara har ”i dag” går den dagen att hantera, säger han.
– Det gör ont som fan att falla. Men känslan av att resa sig slår allt.
