1906 hittades stenåldersfynd på Svinvallen i Tengsöda för första gången, vilket gjorde att man kunde konstatera att människor var bosatta där cirka 2800 år före Kristus.

Platsen har länge intresserat landskapets kulturbyrå, som gjort en del avgränsade grävningar genom åren.

– Det här är en boplats som vi länge velat undersöka på djupet, eftersom kvarlevorna kan säga mycket om hur människor levt, säger Jenni Lucenius som är undersökningsledare.

Vetenskapligt spännande

Men att få tillstånd att undersöka platsen på djupet har inte varit helt lätt, eftersom den är en fornlämning. I fjol beslutade dock landskapet att ge fastighetsägaren tillstånd att rubba fornlämningen, eftersom man menade att boplatsen är så pass förstörd att det är viktigare att ta vara på informationen den erhåller.

– Tack vare att vi får gräva ut hela området (cirka 3.000 kvadratmeter) har vi kunnat göra flera intressanta fynd, säger Jenni Lucenius.

Bland fynden finns mycket gropkeramik.

– Gropkeramiken finns närmast i dagens Mellansverige, och vi har även hittat keramik från Kiukaiskulturen som förekommer på den sydvästra kusten av dagens Finland. Fynden vi gör här kommer alltså inte bara från Åland, vilket berättar att människor runt Östersjön nätverkade tidigare än man kanske trott. Det är detta möte av människor som för mig gör platsen vetenskapligt spännande.

Lerskiffer från Norge

Förutom keramik har man hittat mycket verktyg och vapen av sten. Under juni har man haft hjälp av stenteknologen Erik Samuelsson, som kunnat identifiera sten från bland annat Norge.

– Det här är lerskiffer som inte finns på Åland, säger Erik Samuelsson och visar upp en skifferkniv av grön, bandad lerskiffer, och fortsätter:

– Det är så roligt när man gör sådana här fynd. Man ser tydligt att det har funnits en metod i tillverkningen, och det ger ett helt annat begrepp över vad människorna höll på med på den tiden.

Hoppas hitta hyddor

Utgrävningen tar paus under juli månad, och fortsätter sedan i augusti. Planen från början var att arbetet skulle pågå under tre somrar, men enligt Jenni Lucenius kan det komma att förlängas.

– Det är ett så pass stort område och vi vill såklart inte missa något, så troligtvis blir nästa sommar inte den sista, säger hon.

Vad hoppas ni mest på att hitta?

– Hyddor! De hade hjälpt oss att förstå hur man strukturerade upp sin boendesituation. Var placerade man hyddorna? Hur kan det jämföras med var man till exempel placerar tältet på en campingplats idag? Sedan har vi hittat stora stenar som är systematiskt utplacerade, och det ska bli spännande när vi börja gräva upp dem. Är de gravar? Eller placerade man ut dem på ett särskilt sätt för skydd? Det hoppas jag få svar på.

När hela utgrävningen är klar kommer fynden forskas vidare på. Därefter lämnas de till Ålands kulturhistoriska museum.

– Hela poängen med att vi gör det här är ju att det ska komma ny kunskap ur det. Snart kommer det så smått att börja trilla in ny information om hur man levde på Åland på stenåldern, säger Jenni Lucenius.