Det svenska språket kommer inte att dö ut, tror språkprofessorn Ulf Teleman.
Men det blir svårare för oss att förstå våra barnbarnsbarn än vad våra förfäder skulle ha att förstå dagens talade svenska.
SPRÅK - Trenden är klar, konstaterar Ulf Teleman, professor emeritus i svenska språket vid Lunds universitet. Han var på Åland för att föreläsa om våra barnbarnsbarns svenska och om engelskans inflytande på svenskan.
-Engelskan har ätit sig in i svenskan.
Han redogör för en stor undersökning som gjordes i Sverige för några år sedan. Samma fråga ställdes till skolbarn och till deras föräldrar: Vilket är det viktigaste ämnet i skolan?
Föräldrarna svarade svenska. Barnen engelska.
Frågan är hur långt detta kommer att gå?
-Att spå om framtidens språk är omöjligt men nödvändigt, säger Ulf Teleman skämtsamt.
Genom att titta bakåt, se på historien och på vilka omständigheter som har medfört vad, kan man försöka förutspå språket i framtiden.
Engelskan på frammarsch
Vad gäller engelskan används den i stället för svenska på många områden, bland annat inom den vetenskapliga världen.
-Även i ämnet nordiska språk skrivs många avhandlingar på engelska. Det är en internationell arena.
Populärkulturen är ett annat område där engelskan dominerar.
-Man vill kunna sälja sina skivor utanför Sverige. Men källarband har heller aldrig några svenska texter.
Ulf Teleman konstaterar att en stor del av alla skyltfönster i Sverige har skyltar med engelsk text, att många företag har engelska som arbetsspråk och att det finns svenska skolor som erbjuder undervisning på engelska.
Han kopplar ihop språkets överlevnad med landets självbestämmande.
-Helt avgörande är om Sverige behåller sin självbestämmanderätt och beskattningsrätt. Ju mer självstyre man tar bort från nationalstaten, desto svagare blir språket inom den sfären.
Engelskan kan därför äta sig in på fler områden, tror han.
-Inget tyder på att EU får mindre att säga till om i framtiden.
Svårare att förstå
Den dag som svenska barn lär sig engelska hemma har svenskan dött, säger Ulf Teleman.
-Men jag tror inte vi kommer dit. Däremot blir det nog svårare för oss att förstå våra barnbarnsbarn än vad det var för våra förfäder att förstå oss.
Spelar det då någon roll om ett språk försvinner?
-Vore det inte härligt om alla gick över till engelska. Titta bara på era släktingar i USA. Efter tre generationer talar de ingen svenska, men de tycker inte att de har gjort någon förlust, säger Teleman.
Det finns flera olika argument för att språk inte ska tillåtas dö ut, fortsätter han. Till exempel att när ett språk dör så försvinner ett sätt att tänka. Eller att kreativitet föds ur tvåspråkighet.
För Ulf Teleman är dock det starkaste argumentet att många språk skyddar mot kulturimperialism, vilket han tycker är bra.
-Vi är ju generationsegoister och vill att det ska fortsätta att vara så som vi har det.
"Åland är en fästning"
Vad gäller de nordiska språken så tror Ulf Teleman att förståelsen mellan språken minskar på sikt. Den snabba utvecklingen av talspråket ligger bakom det. I dag är det de ungas språk som i stor utsträckning förändrar det talade språket.
-Ungdomens språk är inte nästa generations svenska, för med tiden lägger man av med att vara ung. Men en del av det blir kvar.
Den stora finskspråkiga gruppen i Sverige får problem framöver, tror Ulf Teleman.
-De måste ha en ordentlig kontakt med Finland för att kunna behålla sitt språk och det är lättare sagt än gjort. Jag tror, på sikt, att det står mellan att behålla finskan och flytta tillbaka till Finland eller att förlora finskan och bo kvar i Sverige.
De svenskspråkiga i Finland har däremot stöd av många institutioner. Men befolkningen minskar samtidigt som den blir alltmer kvalificerat tvåspråkig.
-Åland är en fästning i detta. Om Åland sköter sina kort rätt är språket inte hotat på hur lång tid som helst. Men självstyret är avgörande, precis som i Sverige. Så länge man har självstyre kan man hantera de problem som dyker upp.

Ålandstidningen