Gårdagens gästledare av Emma Björkman Molin var den sista ut bland sommarens gästledare. En sommar med gästledare som behandlat ett vitt spektra av ämnen och där olika frågor har belysts. Att vårt Åland är fyllt med idéer råder det inte någon tvekan om samtidigt som det kan konstateras att vi kunde göra mer för att få igenom alla dessa idéer. För det är inte bara politiker och organisationer som kan förverkliga det som lyfts fram, inte heller den berömda ”någon annan”. Vi bär alla ett ansvar för att idéer och tankar går från att just vara bara tankar till verklighet. Precis som Rebecka Eriksson skrev i sin gästledare: ”Som individ kan du ta ansvar enligt de förutsättningar du har för stunden”. Vi kan om vi vill och vi har ett ansvar för att det även blir så. Oavsett om det gäller barnens skärmtid eller överförandet av erfarenhet och kunskap mellan generationerna. Tankarna kan överföras till vardagen och bidra till att vi utvecklas som individer såväl i grupp som enskilda.
Gästledarna visar även på olikheter. Olikheter är bra och ska uppmuntras. Tyvärr har vi en samhällsdebatt, inte bara på Åland utan även runt om i Europa, där många inte uppmuntrar oliktänkande utan snarare ser det som ett hot. Inte minst i stundande valtider ser vi att politiker försöker måla upp skiljelinjer mot medier, tjänstemän och andra politiker. Det ska finnas skiljelinjer men det behöver finnas en balans i hur dessa presenteras och dras. Där har medier och politiker en mycket stor roll att bära. Inte låta sig luras in i de hårda ordens agiterande enligt sociala mediers modell utan snarare söka det positiva i varandras idéer. Så bygger vi ett hållbart samhälle. För det är som Sofie Lyyski skrev i sin gästledare att upp till var och en av oss att bana vägen. Att ha ett öppet sinne och visa för våra barn och oss själva att olikheter är bra och stärkande. För det mår hela vårt samhälle bra av.
Ett mål med gästledarna har varit att lyfta fram nya röster i samhällsdebatten. Röster som kan bidra med dels nya idéer men även ett litet utifrånperspektiv som till exempel gästledarskribenten Victoria Sundberg vid Crosskey. Victoria och Crosskey har en vardag präglad av global konkurrens. Victorias tankar om att sätta kunden i fokus samt bygga fler partnerskap, såväl internt som externt, har varit och är ett vinnande koncept såväl på Åland som utanför Åland. Ålänningar är bra på att bygga partnerskap men vi kanske har en längre resa när det gäller kundfokusering.
Åland möter en global konkurrens dagligen men många gånger försöker vi förtränga att den konkurrensen finns i våra Ålandscentrerade tankebanor. Oavsett kan vi inte längre intala oss att konkurrensen inte skulle finnas där ute. Åland kommer inte längre kunna fungera som en bubbla. En bubbla där vi bara handlar av varandra och där vi ändå har en positiv tillväxt och växande hållbart samhälle. Visst har vi ett näringsliv som till många delar är utsatt för global konkurrens men det finns fortfarande många inom näringslivet och i synnerhet inom det offentliga som inte möts av denna konkurrens i det dagliga arbetet. Det gör inte frågan mindre aktuell utan snarare tvärtom. Vi måste anpassa oss och ta rygg på den utveckling som pågår. Framtidssäkra Åland som Victoria Sundberg så tydligt lägger fram det.
I framtidssäkrandet kommer även frågan om vår miljö fram och inte minst sommarens återkommande blommande hav ger en smärtsam påminnelse om att det är mycket som inte står rätt till i vår kära Östersjön. Vi ålänningar kan inte sitta still och vänta på att andra ska lösa våra problem. Vi är så beroende av ett hav som mår bra. Utan en blå och välmående Östersjö är vår tillvaro på Åland snabbt hotad. Vi måste ta ett större ansvar och gå bortom symbolpolitiken men ändå på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Utveckla vår självstyrelse och använda dess instrument till att ta nästa steg. Precis som gästlskribenten Alfons Röblom lyfte fram i sin gästledare.
Ålänningar, vi kan om vi vill. Vi kan alla ta ansvar. Vi ska inte vänta på politiker och offentliga myndigheters ageranden. Det är inte den åländska modellen och har heller aldrig varit det. Som öbor är vi vana att agera och ta ansvar och bidra utifrån var och en utgående från sin egen förmåga och övertygelse. Låt oss ta med den tanken in i det stundande lagtingsvalet. Det är den vanliga människan som bygger samhället varje dag genom sitt agerande och varande. Inte politiker.
Daniel Dahlén