Frågar du det åländska näringslivet får du från många ett tvärsäkert svar att näringsrätten har spelat ut sin roll och att näringsrätten är förlegad i dagens globala värld. Den bilden är dock inte hela sanningen.
Vi måste ta i beaktande att näringsrätten i första hand är ett språkskydd eller som det uttrycks Nationernas Förbunds Råds beslut–Ålands befolkning skall inte förfinskas. Inget annat.
Visst har näringslivet rätt i att Åland gått miste om en rad investeringar på grund av näringsrätten. Saken är tämligen ganska enkel: om jag som icke-ålänning investerar i ett bolag så vill jag givetvis även sitta med i styrelsen och styra bolaget. Då kan näringsrätten vara ett hinder om tolkningen av den är för snäv. Ser du däremot möjligheterna med näringsrättens öppningar till in casu-bedömningar öppnar sig andra möjligheter vilket medför att den upplevda problematiken med näringsrätten snarare är ett informationsproblem. Landskapsregeringen kan nämligen bevilja näringsrätt i det enskilda fallet om bolagets verksamhet inte äventyrar den åländska befolkningens svenska språk.Det har tillämpats vid ett flertal tillfällen och kan med fördel användas även i framtiden.
Problemet är snarare ett informationsproblem. Fel information går ut till omvärlden om hur näringsrätten tillämpas och hur den kan användas. Men kunskapen är även generellt låg gällande näringsrättens mekanismer bland oss ålänningar. Det i sin tur är säkerligen en bidragande orsak till att vi ser att fel information sprids.
Oavsett vilket måste vi vara ärliga och konstatera att Åland knappast hade haft ett lika framstående näringsliv som vi har i dag och Åland hade knappast haft den flora av företag som vi har i dag, om inte näringsrätten hade funnits. Under många år fungerade den, rätt eller fel, som ett protektionistiskt skydd som gav kuvösmöjligheter för nystartade åländska företag. Något som vi alla i dag kan dra nytta av när dessa företag har blivit framträdande bolag i det åländska näringslivet.
Att näringsrätten blir föremål för diskussion är inte heller något underligt i sig. Är det något som företag och företagare generellt har svårt för är det otydlighet. Otydlighet i vad som gäller kan äventyra verksamheten och då väljer de flesta säkerhet före osäkerhet. Därför är näringsrätten problematisk.
 
Näringsrättens varande eller icke-varande är således en komplex historia där fler sidor av myntet måste synas. Att rakt av avskaffa näringsrätten kan få allvarliga konsekvenser för det åländska samhället, såväl för näringslivet som för gemene ålänning. Därför bör varje eventuell modernisering övervägas noggrant.
Fokus bör i stället läggas på att vi får en djupare förståelse för näringsrätten och dess mekanismer. Att ge ut rätt information kring hur den fungerar och framför allt se den för vad den är–ett skydd av Åland som enspråkigt svenskt. Släpper vi näringsrätten blir det svårt att gå tillbaka. Däremot kunde den med fördel ses över.
Men om politiker vill föra en verklig näringslivspolitik så finns det en uppsjö av andra lagstiftningsdelar som i stället kunde ses över för att bygga ett starkt åländskt näringsliv. Allt från kompetensstöd till att i direkt samråd med olika branscher bygga den åländska lagstiftningen till att harmonisera med de åländska företagens vardag. Där kunde en verklig insats göras. Bortom de snabba utspelens politik.

Daniel Dahlén