Det inte är riskfritt för public service att låta ministrars dagshumör styra verksamheten.
SKATTEBETALARNA SKULLE troligen göra en god affär om regeringen också begärde in offert från någon annan än den egna radion.
47.000 euro.
Det är vad Ålands radio vill ha för att filma valvakan. Trafikminister Runar Karlsson (c) och radioledningen hänvisar till att det här är vad riktigt fin tv-produktion med flera kameror och vinklar kostar. Tv-entusiasten Olle Strömberg smular sönder den argumentationen i tisdagens tidning.
När han var med och ordnade tsunamigalan landade notan under 10.000 euro. Då ingick ett svenskt produktionsbolag med 12 personer och en fullastad studiobuss.
ATT ÅLANDS RADIO behöver femdubbelt upp säger därför mer om bristen på effektivitet hos landskapsradion - än om den verkliga kostnaden för ett enda tv-jobb. Men också en annan, viktigare fråga väcks när radion nu går med mössan i handen upp till politikerna strax före ett val.
Hur oberoende ska Ålands radio vara?
Den här gången får man säga att radion hade tur. Man mötte en centerminister som visade stor förståelse för att sända politik på landsbygden via Smedsböle. Journalistik som regionalpolitik. Men säg att radioministern hade haft en annan färg. Hade en fs:are eller socialdemokrat varit lika pigg på att anta en tilläggsbudget för att synas utanför rondellerna där de egna är få?
VI VET INTE.
Men vad historien visar är att det inte är riskfritt för public service att låta ministrars dagshumör styra verksamheten. Det placerar journalistiken i händerna på den makt som journalistiken ska granska. Ett public service-bolag med integritet bokar på förhand in sin politiska bevakning i den ordinarie budgeten. Inte minst ett lagtingsval.
DET SOM GÖR det här svårt att begripa är att radion annars konsekvent motsatt sig tillfälliga politiska allmosor. Just därför att man vill värna det fria ordet. I stället har radio argumenterat för att licenser är nyckeln till fristående åländsk public service. Av ett skäl: Journalistiken ska inte vara beroende av vem som sitter vid makten.
MEN SÅ PLÖTSLIGT kovänder Ålands radio i den här ödesfrågan för public service. Varför? Och varför just nu?
Kan det vara så enkelt att radion glömmer alla tjusiga principer om radio i allmänhetens tjänst för att man tagits på sängen av höstens kommersiella tv-satsningar? Och för att man med en saftigt dopad valvakebudget, strunt samma om den kommer rakt ur ministerns hand, hoppas köpa in kameror och annan tjosan för att komma ikapp?
Allt tyder på det.
EN ELOGE TILL politiker som Roger Nordlund (nyhetsplats i lördags) och Fredrik Karlström (insändare i dag) som vågar ifrågasätta radiofarsen. Det är bra att valvakan sänds, för demokratins skull. Men varför inte höra med någon entreprenör som kunde göra det billigare, troligen också med vinst? Förhoppningsvis tar flera politiker bladet från mun när trafikministern senare i höst ska baxa sin tilläggsbudget genom lagtinget.
Ytterst handlar det här om vad Åland vill få ut av sin radiobehörighet. En regeringsradio med hål i fickan? Eller ett fristående public service-bolag som är varsamt med licensmiljonerna?
Niklas Lampi
