”Detta är befrielsedagen”. Så inledde USA:s president Donald Trump sitt tal utanför Vita Huset när han i onsdags presenterade sitt stora tullpaket, som bland annat innebär en tull på 20 procent på varor från EU.

Tullpaketet har beskrivits som mest aggressiva i modern tid och Lars Söderfjell beskriver situationen som ett katastrofscenario.

– Det var oklart på vilken nivå tullarna skulle hamna. Spekulationerna innan var väldigt spridda och många hade hoppats på ett första minimiutspel, men nu ser vi i stället värsta tänkbara scenario.

Marknadens reaktioner lät inte vänta på sig under torsdagen. Såväl börserna i Europa och Kina som amerikanska terminer föll med flera procent.

– Obligationsräntorna faller också på bred front, vilket tyder på att investerarna bedömer risken för en recession eller en kraftig inbromsning i efterfrågan som betydligt högre under de kommande åren. Det vi ser nu verkar vara en ganska logisk konsekvens av nyheten om tullpaketet.

Alla är förlorare

Lars Söderfjell betonar att ingen gynnas av dyrare varor och att handelsöverskott och underskott inte automatiskt innebär att ett land förlorar eller vinner på sin handel.

– EU har ett handelsöverskott och USA ett underskott, men frågan är om ett handelsunderskott ens är negativt. USA har haft det länge utan att det skadat ekonomin, säger han.

Han menar att Trump antingen följer en föråldrad ekonomisk teori eller har en dold agenda.

– Tullar skapar inte välstånd, de hämmar efterfrågan och pressar upp inflationen. Alla är förlorare i det här och om det inte finns en annan strategi bakom, så drivs det här av ett ekonomiskt tänkande som vi lämnade bakom oss redan på 1800-talet.

Lägre vinsttillväxt

Framåt ser Lars Söderfjell flera tänkbara scenarion.

– Det mest positiva hade varit om det blev förhandlingar mellan USA och deras viktigaste handelspartners och att det leder till att man drar ner på tullarna och avslutar handelskriget. Men mest sannolikt är att tullarna ligger kvar tills USA börjar se negativa effekter. Inför mellanårsvalet nästa år har administrationen ett behov av att visa positiva effekter för ekonomin. Om amerikanska konsumenter börjar känna av prisökningarna kan USA försöka backa ur det här på ett snyggt sätt.

För den som har pengar placerade i risktillgångar som aktier menar Lars Söderfjell att situationen framåt nu är betydligt mer osäker.

– Risken för att bolagens vinstförväntningar inte infrias ökar. Lägre vinsttillväxt leder oftast till sämre avkastning på aktier.

Ålandsbanken har sedan en tid tillbaka gjort justeringar i sina portföljer.

– Vi har styrt mer mot konjunkturstabila aktier, såsom försäkringsbolag, fastighetsbolag och banker, och minskat exponeringen mot konjunkturkänsliga bolag som har mycket affärer med USA.

Hur ska man tänka som småsparare?

– Det är svårt att ge några generella råd men det är lite som det alltid är. Är du långsiktigt och har en horisont på mer än fem år så kan du ta det lugnt. Företagen kommer att hitta sätt att anpassa sig och situationen sortera upp sig. Men har du en kortare horisont kanske det är läge att minska på aktieexponeringen.