Det största överskottet, på 1,3 miljoner euro, beror på lägre kostnader för inköp av extern vård utanför Åland. På grund av pandemin har man skickat färre patienter till Akademiska sjukhuset i Uppsala, och fler till Åbo universitetssjukhus.

– Eftersom dörren till Sverige var stängd en period fick vi öka samarbetet med Åbo där vården är billigare. Vi har undersökt noga om någon patient på grund detta inte fått sin vård utanför Åland men någon sådan har vi inte hittat, säger ÅHS styrelseordförande Wille Valve.

Man ser en trend i minskande kostnader sedan år 2019, men en komplicerande faktor är frågan om det finns någon form av ännu osynlig vårdskuld som kommer att ge en ökade kostnader i framtiden.

– I stort har vi betat av vårdkön efter pandemin. Det finns inga operationsköer, men en viss utmaning finns ännu inom barnrådgivningen.

Överskottet kommer även från högre intäkter, på 0,8 miljoner euro, vilket beror på högre ersättningar än budgeterat. Det handlar om ersättningar för till exempel olycksfall, sjuktransporter och kvotflyktingar.

– Jag vill poängtera att det alltså inte rör sig om ökade patientavgifter, utan att vi har blivit bättre på att kräva in ersättningar från försäkringsbolag och staten.

Personalkostnaderna gav ett överskott på 0,6 miljoner euro, som huvudsakligen beror på vakanta tjänster inom stabsfunktionen.

– Och de tjänsterna kommer att behöva tillsättas.

Utgifterna minskade även eftersom flera av de planerade investeringarna skjutits upp på grund av pandemin.

5,5 miljoner för covid

Driftskostnaderna för covid uppgår till 5,5 miljoner euro. De utgörs främst av personalkostnader inom provtagning, smittspårning och vaccinering för 1,8 miljoner euro. Köpta laboratorietjänster för provtagning och lokalhyror för 1,6 miljon euro. Samt materialinköp för 2 miljoner euro.

– Covidkostnaderna är under kontroll. Staten ersätter oss som de lovat, säger Wille Valve.

Den totala inbesparingen i budget 2022 är 1,7 miljoner euro. För år 2023 och 2024 ligger behovet på 4,6 miljoner euro, vilket ger ett totalt beräknat inbesparingsbehov för åren 2022-2024 på 6,3 miljoner euro.

– Vi väldigt nöjda med att ha kunnat minska ett sparbeting på tre miljoner till en miljon. Beslutet var enhälligt i styrelsen och är vårt inspel till landskapsregeringen. Genom att minska inbesparingen kan vi göra de nödvändiga satsningar som behövs för att göra oss attraktiva vid nyrekryteringar och öka intäkterna genom samarbeten med andra sjukvårdsdistrikt och privata vårdaktörer. Det är en viktigt morot att få behålla en del av pengarna när man gjort förbättringar.

Svårt hitta personal

Framöver bedömer ÅHS ledning att kompetensförsörjningen blir alltmer utmanade. Efterfrågan på svensktalande personal i närområdet är mycket hög, och har blivit allt svårare att tillfredsställa. Att som tidigare annonsera och anlita dyra rekryteringsfirmor har inte fungerat för att fylla personalbehovet inom flera läkarspecialiteter. I stället har man fått vända sig till dyrare inhyrda konsulter vilket även försvårat kontinuiteten inom på verksamheterna.

Den stora bristen finns bland färdiga specialistläkare. Det blir ännu tydligare med en kommande förändring av arbetstidslagstiftningen då flera av ÅHS specialistläkare kommer att bli tvungna att arbeta färre timmar än vad de gör i nuläget, konstaterar ÅHS-ledningen.