Det är social- och miljöavdelningen med minister Wille Valve och avdelningschef Bengt Michelsson som på måndagen kallar till presskonferens för att presentera landskapsregeringens program för suicidprevention. På plats är också landskapsläkare Emad Afrasiabi och Jaana Lignell, sakkunnig inom området, som är den som på uppdrag av landskapsregeringen tagit fram programmet.
Bakgrunden är den målsättning som framkommer i regeringsprogrammet om psykisk hälsa.
– Den säger att nollvision vad gäller självmord ska råda. Det är den skarpaste formuleringen i hela regeringsprogrammet, säger Wille Valve.
I sig är inte programmet ett beslut som leder till direkta åtgärder och det finns heller ingen tidsram för när någon av de 40 åtgärderna ska verkställas.
– Men det kommer inte att bli någon hyllvärmare. Dokumentet är en renodlad sakkunnigrapport om hur vi når målet. Vad det åländska samhället kan göra för att hjälpa till.
Gemensam kunskapsram
I Finland arbetar man för närvarande med att ta fram ett liknande program som ska vara klart i sommar.
– Vi är före vår tid och det här ska göra Åland till ett föredöme inom suicidal prevention, säger Wille Valve.
Han säger att det politiskt har varit viktigt att rapporten innehåller en nutidsanalys. En lägesrapport över hur många och vilka det är som i dag tar sitt liv.
– Rapporten blir en gemensam kunskapsram.
Globalt dör omkring 800.000 människor varje år i suicid. I Finland tog 824 personer sitt liv 2017 och på Åland förekommer enstaka fall varje år. Tre fjärdedelar är män.
Samtidigt finns det evidens för att självmord går att förebygga och i rapporten listas ett 40-tal kort- och långsiktiga åtgärder som kan vidtas för att förebygga självmord.
Det arbete som just nu pågår i Finland för prevention av självmord och inom utbildningssatsningar för primärvården erbjuds inte på svenska.
– Om vi ska hålla jämna steg med utvecklingen bör vi överväga att samarbeta med Nationellt centrum för suicidforskning i Sverige, säger Jaana Lignell.
Allt inte möjligt
Att begränsa tillgången till suicidmedel som vapen och läkemedel, att inleda diskussioner med representanter för färjetrafiken om att förhindra hopp överbord och att minska alkoholkonsumtionen och verka för ett samhälle fritt från droger är några av många åtgärder som tas upp i rapporten.
Samtidigt säger både Wille Valve och Jaana Lignell att alla åtgärdsförslag inte kommer att kunna genomföras.
– Man kan inte jämföra Åland med större länder utan man får försöka göra det som går utifrån förutsättningarna, säger Jaana Lignell.
En sak man redan nu kan konstatera är att någon åländsk självmordslinje inte kommer att bli aktuell. I Finland ringde 172.000 person på självmordslinjen 2017.
– Men man kunde bara svara på var tredje samtal. Det är inte realistiskt att starta en åländsk linje.
Våga prata
Jaana Lignell framhåller att ÅHS har en given roll eftersom behandlingen av personer som mår dåligt är en nyckelfunktion i att förebygga självmord.
– Tröskeln för att söka hjälp måste vara låg.
Hon lyfter också fram betydelsen av att våga prata om psykisk ohälsa.
– Vi vill att folk ska våga prata om det och det är aldrig farligt att göra det. Det finns alltid hopp.
Insatser för minska isolering och öka social stimulans bland äldre är andra åtgärder som tas upp i programmet
– Det är anmärkningsvärt att män som är 85 år gamla sticker ut i statistiken, säger Wille Valve.
Även inom daghem, förskola, skola och eftisverksamhet vill man se optimeringar för att minska risken för att unga människor drabbas av psykisk ohälsa.
– Det är jätteviktigt att vi har en barnomsorg där alla känner sig värdefulla och får lika möjligheter att utvecklas, säger Wille Valve.
– Det finns tydliga samband mellan intellektuella, sociala och emotionella förmågor och individers psykiska hälsa och det är de som har det sämst som drar mest nytta av en bra barnomsorg. För att det ska funka måste man se till att lärare och annan personal mår bra. Mår inte personalen bra är det omöjligt att optimera en verksamhet, säger Jaana Lignell.

Kevin Eriksson