På 1970-talet var det rederierna SF Line, Ab Sally och Ab Slite som tillsammans ägde marknadsföringsbolaget Viking Line.

– Att Viking Line-fartyg började segla Stockholm–Helsingforslinjen berodde på att Ab Sally hade beställt ett fartyg utan att ha någon lämplig rutt att sätta det på, säger Nils-Erik Eklund, före detta vd för Viking Line.

I juli 1974 inleddes trafiken på linjen med fartyget Viking 5 och strax därefter Viking 6.

– Fartygen hade runt 1.500 passagerare, men bara 400 bäddar, så kapaciteten var begränsad, säger Nils-Erik Eklund.

För finländarna var det en stor sak att kunna ta båten till Stockholm.

– Stockholm uppfattades som jättelyxigt och alla nyheter kom till Sverige. På 60-talet flyttade finländare till Sverige för att jobba och de använde den här linjen mycket för att åka hem, säger Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör för Viking Line.

Nya fartyg och ökad kapacitet

Viking Saga och Viking Song började användas på rutten 1980.

– De hade ungefär 1.300 bäddar och volymen ökade påtagligt. De kunde ta avsevärt fler långtradare och personbilar vilket var väldigt viktigt på den tiden, säger Nils-Erik Eklund.

Efter det dröjde det bara fem år innan man gjorde nästa stora satsning med fartyget Mariella med Bengt Skogberg som befälhavare.

– Det var ett trivsamt, välbyggt fartyg i hög klass, säger han.

Det var under Mariellas tid som kryssningarna som vi känner dem i dag växte fram.

– Ibland hade vi temamånader med till exempel italiensk, brittisk eller fransk mat. Det och högklassig underhållning satsades det mycket på, säger Bengt Skogberg.

– Det är många som på 70- och 80-talet åt sin första räka ombord på våra fartyg, säger Johanna Boijer-Svahnström.

Ett år senare inledde man trafik med fartyget Olympia som likt Mariella hade 2.500 bäddar.

– Det var ett väldigt stort steg framåt. Volymerna steg egentligen till den nivån som Viking Line har haft på den här rutten fram tills i dag. Den förbättring i fartygens servicenivå, kvalitet och sortiment som skedde på den tiden var även tack vara alla som jobbade ombord, säger Nils-Erik Eklund.

Fortfarande viktig linje

När Estonia förliste 1994 förlorade kryssningarna sin popularitet under en period.

– Människor var väldigt rädda, särskilt om det var lite vind och väder och fartyget rörde sig i sjön. Det gick över så småning om mot slutet av 90-talet, säger Bengt Skogberg.

Stockholm–Helsingforslinjen är fortsättningsvis en viktig del av Viking Lines verksamhet.

– Vi har flera miljoner som åker. Det är många finländare som jobbar i Sverige och vice versa. För den åländska turismen är rutten också viktig, säger Johanna Boijer-Svahnström.

Både Cinderella och Gabriella som i dag trafikerar linjen börjar få ett antal år på nacken.

– Det är en rutt som vi måste titta på hur vi ska förnya. Det finns nog förutsättningar att fortsätta trafikera med fartygen i åtminstone 10 år till, säger Jan Hanses, vd för Viking Line.