– Jag har fått tillgång till rapporten i sin helhet först i dag, fredag, och eftersom den är sekretessbelagd finns det detaljer jag inte kan gå in på. Men vi kan säga att vi från ÅHS välkomnar att det görs en extern granskning. Det är bra att man tittar på det med objektiva ögon, från ett annat perspektiv än vi inom organisationen har. Samtidigt hade jag hoppats på att vi kunde ha fått några fler svar. Jag upplever att det kvarstår ett par oklarheter i beslutet och har begärt ett möte med ÅMHM för att diskutera dem. Vi har diskuterat igenom det här bland tjänstemännen och några av ordvalen har förvånat oss, säger han.

På frågan om beslutet redan nu ger upphov till några åtgärder svarar han att man redan under en tid hållit på att se över sina rutiner med anledning av det här ärendet.

– Det har varit tydligt för oss redan innan beslutet kom att det har funnits brister i hanteringen. Fristående från ÅMHM:s utredning har vi utfört en händelseanalys och tittat över våra prehospitala rutiner, våra rutiner för dokumentation och journalföring, med mera. Vi hade gärna velat att ÅMHM hade fokuserat mer på detaljer kring hur händelsen förlöpte, och att jag kunnat titta på de strukturella rutinerna, säger han.

Tillnyktringsenhet blir verklighet

Jun Nagamori berättar att fallet sannolikt inverkar på hur samarbetet mellan vården och den prehospitala biten ska fungera i framtiden.

– Oberoende av utredningen är det här en händelse som skakar upp sjukvården. Vi ser nu över det avtal vi har med räddningsverket i grunden, och tittar då på möjligheter att utveckla digital journalföring och tydliggöra ansvaret över utbildningar för den prehospitala personalen. Det vi redan i dag har gjort är att göra om hänvisningkriterierna för när någon ska erbjudas vård, och påbörjat arbetet med att skapa en tillnyktringsenhet, säger han.

En tillnyktringsenhet som kan övervakas av medicinsk personal är något som är relativt vanligt i Sverige, och som länge har efterfrågats på Åland.

– Jag kan säga att det är en boll som ganska snart är i mål. Det finns en del juridiska ansvarsfrågor som fortfarande behöver redas ut. Men det är självklart att det är här hos oss som den medicinska kompetensen finns, säger Jun Nagamori.

Han beklagar att hanteringen av ärendet har gått som det gick.

– Det här hände innan jag tillträdde som biträdande chefsläkare eller förvaltningsöverläkare, men jag har haft ögonen på det ett tag. Det har varit en period när organisationen har varit satt under hård yttre press. Först var det Janek Frantzén som hade det på sitt bord, efter det Dick Sjögren, och först efter det har det hamnat på mig. Samtidigt har vi haft att göra med coronapandemin. Särskilt omikron satte hårt tryck på oss, och efter det har vi börjat behöva göra arrangemang för att ta emot ukrainska flyktingar. Vi har varit reaktiva. Men jag önskar att jag kunde ha haft mer tid att diskutera det med de anhöriga, och erbjuda dem stöd, säger Jun Nagamori.

LR diskuterar Valvira

Sedan sensommaren 2021 har både de anhöriga och landskapsregeringen försökt få finska tillstånds- och tillsynsmyndigheten för social- och hälsovård Valvira att utreda ärendet, eftersom de i Finland är behörig myndighet för licensierad vårdpersonal, och är den instans som kan utreda specifikt de två ambulansvårdarnas agerande och lämplighet.

Valvira har emellertid två gånger skickat tillbaka ärendet, med hänvisning till att de inte har någon behörighet på Åland som en följd av självstyrelselagen.

Landskapsläkare Knut Lönnroth säger till Ålandstidningen att man inom kort ämnar ha en intern diskussion om det inom landskapsregeringen.

– Det finns detaljer i just det här ärendet som är sekretessbelagda och som gör att jag just nu inte egentligen kan uttala mig om var exakt ärendet ligger i dag. Det är känsligt, men det bottnar i en juridisk tolkningsfråga som i förlängningen blir en politisk fråga. Vi ska ha en intern diskussion om exakt vad vi kan och ska säga, och efter det kan vi komma med ett uttalande, säger han.