Ålandstidningen intervjuade i gårdagens tidning ett flertal smärtpatienter som uttryckte stor oro över att inte längre behandlas på smärtkliniken vid det privata sjukhuset Orton i Helsingfors. Patienterna upplever inte att vården vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) är tillräcklig. De känner att det har varit en räddning att få komma tillOrton, där de under flera års tid har fått behandlingar som lindrar deras långvariga smärta.

ÅHS kostnad för Ortons fakturor är cirka 300.000 euro per år. ÅHS, som har ett sparkrav under åren 2022-2024 på fyra miljoner euro, uppskattar att man kan spara 150.000 euro per år, genom att sluta remittera till Orton och i stället sköta vården från Åland. Remisser ska framöver i första hand riktas till Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) och Akademiska sjukhuset i Uppsala, som man har samarbetsavtal med.

Ålandstidningen träffar ÅHS tidigare chefläkare Janek Frantzén, som satt i ledningsgruppen innan årsskiftet då beslutet togs, samt den nuvarande biträdande chefläkare Jun Nagamori, som ger sin syn på saken.

– Det finns en rädsla och osäkerhet kring vad det nya kommer att innebära. Det är naturligt och vi känner med patienterna, säger Janek Frantzén.

Janek Frantzén, som arbetar som neurokirurg vid ÅUCS, säger att det främsta syftet med förändringen är att erbjuda patienterna en ”jämlik vård”. Enligt honom höjer man ribban genom att lägga vården på universitetssjukhusnivå.

– Det är större och det är inte personbundet. Det finns alltid hjälp och den är garanterad, säger Frantzén.

– Ett universitetssjukhus står som en garant för att det bedrivs evidensbaserad, uppdaterad och modern vård. Privata aktörer kan vara jätteomtyckta och erbjuda en alldeles fantastisk vård, men det primära intresset är en hög kundnöjdhet, säger Jun Nagamori.

”Inte abrupt”

Enligt Janek Frantzén håller det på att ske ett skifte på Ortron, som bland annat beror på pensionsavgångar.

– Som en offentlig operatör som ansvarar för offentliga medel måste vi tänka långsiktigt och försäkra oss om att de partners vi förbinder oss till kan leverera om fem, tio eller femton år. Vi kan inte tänka i ettårscykler, säger han.

Nu blev det ett väldigt abrupt avslut för patienterna, kunde man inte åtminstone haft en övergångsperiod?

– Det är inte möjligt att förlänga avtalet med några månader åt gången, utan när en avtalsperiod tar slut gör man en ny upphandling. Om behandlingen hade upphört för cancerpatienter som ofta får strålbehandling eller kemoterapi skulle man kunna tala om ett abrupt avslut. Men här är det flera månader mellan vårdcykler, det finns inget akut med den här patientgruppen, säger Janek Frantzén.

Sökt Orton

ÅHS ska vid upprepade tillfällen ha kontaktat Orton för att få information om deras vårdprogram, huruvida behandlingarna är evidensbaserade och för att utreda om kliniken erbjuder något som ÅHS inte kan göra.

”Vårdavdelning två har inte fått svar av Orton. I epikriserna för de patienter som har deltagit i Ortons smärtrehabilitering framkommer vilka behandlingar som har givits, men inte vilka resultat som har uppnåtts”, skriver ledningsgruppen i sitt beslut.

Ålandstidningen har också sökt Orton för att fråga om de har nåtts av ÅHS kontaktförsök eller vad skälet är till att de inte har svarat, men har i skrivande stund inte fått någon återkoppling.

Jun Nagamori säger att ÅHS har ett ansvar för att säkerställa att patienterna får evidensbaserad vård.

– Orton har varit dåliga på att leverera vad de gör till oss. ÅHS sitter på pengarna och måste ha kontroll på processerna.

Enligt ÅHS är det inte sparkraven som är den primära orsaken till förändringen.

– Nej, det skulle ha blivit så här ändå, säger Janek Frantzén.

Finns det någon anledning till självkritik kring hur processen har skötts från er sida?

– Ja, det finns en hög grad av oro och säkerligen kunde vi ha gjort något annat för att kommunicera bättre med gruppen, säger Jun Nagamori.

– Men att patienterna skulle ha lämnats vind för våg är en orättvis bild. De har prioriterats och står redan i kö för att få bedömningar vid ÅUCS. Men vi kan inte köra förbi kön där för att de har varit patienter vid Orton tidigare, säger Janek Frantzén.

Janek Frantzén berättar att patienterna kommer att bedömas av ÅUCS team, och att det inte är otänkbart att teamet kommer till slutsatsen att en patient ska fortsätta få samma behandling vid ÅUCS som man har fått vid Orton.

Riskerar det inte att bli långa uppehåll i behandlingen om det först ska utredas?

– Vi vill ha en uppdaterad rehabiliteringsplan som ser till patientens bästa.

Enligt Frantzén och Nagamori finns det en uppsjö av nya behandlingar.

– Modern smärtrehabilitering handlar mycket om att man går bort från institutionaliseringen och i stället ger redskap som patienten klarar sig med i vardagen, säger Janek Frantzén.