Akava-Åland vill att samhällsaktörerna – landskapet, kommunerna, näringslivet och arbetstagarorganisationerna – ska diskutera framtidens utmaningar i större utsträckning än i dag.
– Diskussionen får inte bara handla om att prata nuet och fakta. Man måste också diskutera hur Åland ska överleva i en internationaliserad och digitaliserad värld, säger Sture Fjäder.
Han besökte seminariet för att vara med och starta diskussionen på Åland, som han säger, men samtidigt aktar han sig noga för att vara ”den som säger hur Åland ska göra”. Ändå har han en del åsikter om Åland och landskapets framtid. Vid seminariet deltog finansminister Mats Perämaa (Lib) och utbildningsminister Tony Asumaa från landskapsregeringen (LR).
– De två som var här ville föra en diskussion, och jag tror att det är lätt att förankra en framtidsdiskussion i det åländska medborgarsamhället, säger Sture Fjäder, som vid nästa seminarie vill avtvinga ministrar mer framtidsvisioner.
– Vad är strategin med Högskolan på Åland? Vad ska de syssla med? Betydelsen av högskolan kunde vara större. 
Nya ben
Han menar också att Åland måste hitta nya ben att stå på när det gäller företagande som skapar både jobb och intäkter, vid sidan av rederier/shipping och band och försäkring.
– Digitaliseringen inom Ålandsbanken och försäkringsbolagen kommer minska antalet jobb där. Vad är det tredje benet? Jag förstår att man är fast i shipping, men jag saknar den nya biten, säger Sture Fjäder.
Han varnar också för att rederierna på sikt kan få problem. 
– En tunnel mellan Helsingfors och Tallinn kommer helt klart, och det slår mot Viking Line och Eckerölinjen.
Svaret på ekvationen, menar Sture Fjäder, är utbildning. Ett område som han menar är Finlands stora fälla.
– 616.000 personer har inte det andra stadiets utbildning (gymnasie- eller yrkesexamen, reds. anm.). Då får de svårt att få jobb.
Han räknar upp siffror, i gruppen med hög utbildning är sysselsättningsgraden 85 procent, medan i gruppen utan gymnasienivån är den bara 42 procent i Finland. På Åland ligger samma siffra på strax under tio.
– Det var en kille från Optinova här i dag som sa att det inte finns några jobb hos dem för de utan utbildning. Och det finns få sådana jobb överlag i dag.
100 procent
Under sin föreläsning säger han att målet i Finland på fem–sex års sikt ska vara att alla elever når andra utbildningsstadiet. I dag lämnar allt för många skolan före den nivån.
– ”Dropouts” står för ungefär 10–15 procent i riket, 7–8 procent på Åland. Det gör 7.000–8.000 ungdomar per år. 75.000 på tio år! Det leder till stora problem och fler som står utanför, lever på bidrag och inte deltar i samhället.
Sture Fjäder menar att ett av problemen är att kollektivavtalens ingångslöner inte fungerar för en outbildad person.
– Att så många inte har kvalificerad utbildning och ingångslönerna är så höga gör att många inte tar sig in på arbetsmarknaden.
Det är inte helt vanligt att en facklig företrädare säger det du säger?
– Det är förstås FFC:s bord, men den har diskussionen finns inte i Finland, säger Sture Fjäder.
Varnar för hoten
Akava-ordföranden tycker att Åland har goda förutsättningar att ta sig an framtidsutmaningarna. Som redan berättats tycker han att de närvarande ministrarna var öppna för diskussioner och han berömmer LR för att ha mål som sträcker sig till 2051.
Men samtidigt varnar han för de två största hoten som han och Akava ser: den demografiska utvecklingen när gruppen äldre blir fler och de som inte utbildar sig och riskerar att hamna vid sidan av.
– Då har vi inte råd med ett Åland eller ett Finland som blir äldre. Pengarna räcker inte, säger Sture Fjäder.
Han får medhåll av Akava-Ålands ordförande Sune Alén.
– Man måste titta de tecken som finns om hur framtidens samhälle kommer se ut och fråga om vi kan påverka det. Det är också därför vi bjudit in till det här seminariet, säger han.
Förhoppningen från Akava-Åland är att seminariet blir återkommande varje år.

Jonas Bladh