Finlands andel av EU-medlen uppgår preliminärt till totalt 2,33 miljarder euro och Ålands nu framförhandlade andel om 12,6 miljoner euro är styrda till landskapsregeringen som genom olika projekt eller investeringar kan realisera pengarna, antingen i form av stödåtgärder eller rena investeringar.
I ett första skede ställde sig Finland på tvären till att ge Åland sin beskärda del av krispengarna, men efter hårda förhandlingar och påtryckningar från bland andra landskapsregeringens förvaltningschef, John Eriksson, fick man ett bud på att 0,47 procent av den finländska andelen skulle tilldelas Åland. Finansministeriets förvaltningschef, Juha Majanen, fick dock till slut höja det budet till 0,54 procent – vilket motsvarar den åländska befolkningsmängden i relation till den finländska.
– På det första budet svarade vi att 0,47 procent inte är acceptabelt eftersom det här inte har något som helst att göra med hur gemensamma resurser från EU tidigare har fördelats.
Osäker utgång
Målsättningen för återhämtningsfonden är att främja ekonomisk och social sammanhållning i EU samt förbättra medlemsländernas bärkraft. Medlen från fonden ska även minska coronakrisens konsekvenser samt stödja en digitalisering.
Under förhandlingarna framfördes det från finskt håll att fördelningen bör återspegla coronakrisens ekonomiska konsekvenser. Men man skriver också att även om Åland har drabbats hårt bör man beakta att utgångsläget på Åland har varit mycket bra.
”Det bör inverka på fastställandet av Ålands andel”,  skriver Finansministeriet i ett av sina svar.
John Eriksson tog hand om större delen av kommunikationen och förhandlingarna, men med i förhandlingsgruppen fanns även finanschef Conny Nyholm samt avdelningschef Linnéa Johansson, som enligt John Eriksson gjorde ett betydande bidrag.
Frågan fördes även fram på ett politiskt plan.
Enligt mejlkonversationen var det relativt tuffa förhandlingar som fördes, hur säker var du på att lyckas med förhandlingarna?
– Till en början, inte alls. Men som alltid blev det en situation där man måste hävda sin rätt enligt regleringar i självstyrelselagen. Vi lutade oss också på praxis som tillämpats sedan 1995.
Själva förhandlingen var, enligt John Eriksson, nyckeln till det lyckade resultatet.
– Men samtidigt är allting långt ifrån klart.
”Stor lättnad”
Innan pengarna kan komma Åland till godo ska landskapsregeringen framarbeta en egen plan för projekt och investeringar som kan bli aktuella. Efter det ska planen behandlas i EU-kommissionen.
– Jag utgår från att den behandlingen drar in en bra bit på 2021 innan allt är helt klart. Deadline för de nationella planerna är för tillfället lagd till den 30 april 2021.
Hur känns det på ett personligt plan nu efter lyckade förhandlingar?
– Visst är det en stor lättnad, att gå från inget till att, om allt slår väl ut, eventuellt möjliggöra investeringar och projekt på Åland för 12 till 13 miljoner euro känns bra i dessa tider. Själva förhandlingarna visar även resultatet av en stor laginsats. Vi bör också framhålla att detta var ett korrekt samråd från finskt håll, som sköttes enligt självstyrelselagen.

Peter Pussinen