Finlands EU-parlamentariker Nils Torvalds (SFP) besökte Åland i början av veckan. Han är på sitt tolfte år i EU-parlamentet och kandiderar inte i valet i juni.
Han tror att en åländsk kandidat till parlamentet på Svenska folkpartiets (SFP) lista har lika god chans som vilken annan kandidat.
– Alla på listan pushas fram, men om man tittar på att jag hade cirka 40.000 röster ser man att en åländsk kandidat inte klarar sig med enbart åländska röster.
Nils Torvalds understöder SFP i stödet att Åland ska få en egen parlamentsplats.
Gröna given
Den 15 juli är sista dagen för Nils Torvalds parlamentskarriär och när han ser tillbaka på den senaste mandatperioden med EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen är det den gröna given som präglat perioden.
– När vi började med den gröna given gjorde vi det under lyckliga omständigheter och trodde att vätgas senast år 2035 var vägen framåt. Men sedan kom Ukrainakriget och slut på import från Ryssland. Det har ändrat tidtabellen.
EU:s stormakt Tyskland kämpar med både ekonomi och energiförsörjningen. Kriget har också ändrat den europeiska försvarspolitiken.
– Vi har enorma utmaningar inom försvarspolitiken. En del vill bygga ut EU:s försvarspolitik men jag tycker att vi ska ha en organisation, och kanske kommer vi överens om att det är Nato.
EU har även olika åsikter om sanktioner mot Ryssland där Ungern har en avvikande åsikt.
– Orbán (Viktor Orbán, Ungerns premiärminister. Reds anm.) spelar ett besvärligt spel Men det finns en lösning, man kan fatta besluten mellan de andra staterna.
Efter valet i juni tror Nils Torvalds att EU:s fokus blir att genomföra de lagändringar som gjorts i samband med den gröna given. Han har haft en viktig post inom parlamentets miljöutskott, som hanterat största delen av de lagändringar som berörs av den gröna given. Men efter valet blir det tunga utskottet industriutskottet, där lagstiftningen ska förverkligas.
När Nils Torvalds ser tillbaka på alla sina tolv år är det tre stora utmaningar han haft. Den första var Greklands ekonomiska kris, den andra var covid-19 och slutligen den gröna given där Torvalds och miljöutskottet dragit ett stort lass.
Ingen skrotbilslag än
Ålandstidningen och bland annat svensk media har rapporterat om förslaget till förordning om uttjänta fordon, där det finns en oro för att definitionen av skrotbilar blir för sträng och hotar den enskildes äganderätt. En annan sak som upprör är förbudet mot privathandel med reservdelar.
Nils Torvalds avfärdar kritiken som brist på källkritik.
– Skulle jag vara journalist skulle jag kolla källan. Lagförslaget ska påskynda övergången till elbilar men tolkningen är att EU stjäl din bil. Vi har egendomsskydd som skyddar bilarna.
Nils Torvalds tror ändå inte att lagförslaget hinner gå igenom med knappt 140 dagar kvar av arbete i kommissionen och parlamentet. Med runt 50 lagförslaget i det så kallade röret, säger han att kanske hälften hinner godkännas.
– Van der Leyens kommission har gett dubbelt mer lagförslag än tidigare kommissioner, säger han.
Orsaken är att den gröna given ökar behovet av lagändringar och uppföljningslagar.
”Ser besvärligt ut”
En annan fråga som både Åland och Nils Torvalds engagerat sig i är fiskeripolitiken. Fiskekvoterna för år 2024 är fastslagna, som Ålandstidningen redan berättat. Där dras både strömmingskvoterna och laxkvoterna ner.
– Man kommer inte ifrån att fiskbeståndet ser besvärligt ut, men på något sätt måste vi se till att fisket överlever.
Här tror Nils Torvalds att ett stort ansvar ligger på branschen.
– Jag föredrar att fiskeriorganisationerna sinsemellan kommer överens, då är det bättre demokratiskt förankrat än om beslutet kommer uppifrån.
Den gröna given
• Den europeiska gröna given är ett paket med politiska initiativ som ska bana väg för en grön omställning i EU och vars slutmål är klimatneutralitet senast 2050.
• Ska ge ett rättvist och välmående samhälle med en modern och konkurrenskraftig ekonomi.
• Alla relevanta politikområden ska bidra till det slutliga klimatmålet. Paketet består av nära sammanhängande initiativ inom områdena för klimat, miljö, energi, transport, industri, jordbruk och hållbar finansiering.
• Den europeiska gröna given lanserades av EU-kommissionen i december 2019.
• EU och dess medlemsländer åtagit sig att minska nettoutsläppen av växthusgaser i EU med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Detta mål är rättsligt bindande och bygger på en konsekvensbedömning som genomförts av kommissionen.
Källa: Europeiska rådet
• Den europeiska gröna given är ett paket med politiska initiativ som ska bana väg för en grön omställning i EU och vars slutmål är klimatneutralitet senast 2050.
• Ska ge ett rättvist och välmående samhälle med en modern och konkurrenskraftig ekonomi.
• Alla relevanta politikområden ska bidra till det slutliga klimatmålet. Paketet består av nära sammanhängande initiativ inom områdena för klimat, miljö, energi, transport, industri, jordbruk och hållbar finansiering.
• Den europeiska gröna given lanserades av EU-kommissionen i december 2019.
• EU och dess medlemsländer åtagit sig att minska nettoutsläppen av växthusgaser i EU med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Detta mål är rättsligt bindande och bygger på en konsekvensbedömning som genomförts av kommissionen.
Källa: Europeiska rådet