ÅCA:s verksamhet har alltid varit inriktad på att tillgodose de lokala åländska konsumenternas behov genom produktion av mejeriprodukter på Åland, men tack vare det överskott av råvara som de åländska producenterna framställer har försäljning också riktats framför allt mot den finska marknaden, men även den svenska i mindre utsträckning.

I Finland gjordes det länge via det finländska sälj- och distributionsföretaget Ruokahertta, som förutom distribution av åländska produkter även sålde europeiska produkter på den finländska marknaden. Men 2012 förvärvade ÅCA majoriteten av aktierna i Ruokahertta och vid köpet tecknades ett optionsavtal som gav ÅCA möjlighet att köpa resterande del av aktierna i framtiden – något man gjorde vid årsskiftet 2013-2014.

Bytte namn

Ålandsmejeriet var Ruokaherttas största uppdragsgivare redan innan köpet. Åländska mjölkprodukter stod för ungefär 30 procent av omsättningen. Thomas Hackman anställdes som direktör på Ruokahertta i slutet av 2013.

– Några månader senare bytte vi namn till Ålandsmejeriet Finland.

Han berättar att Ruokahertta därförinnan distribuerade allt från glutenfria bröd till räksallader och ekologiska mejeriprodukter från Tyskland.

– Men sedan dess har vi fokuserat mer på att bli specialister på ost och mjölkprodukter. I dag säljer vi ost och yoghurt, och lite crème fraiche och gräddfil.

I och med namnbytet växlade man också upp sin satsning på marknadsföringen av Ålandsmejeriets produkter.

– Sedan dess har försäljning av Ålandsmejeriets ost i Finland ökat kraftigt.

Ett anpassat sortiment

Numera säljs åländsk ost i praktiken i hela landet.

– Vi jobbar med centraldistribution och har avtal med Kesko, S-gruppen och Lidl.

Bild

Ålandsmejeriet Finland har också sett samma trend som moderbolaget under de senaste åren. Sedan 2015 har Ålandsmejeriet Finlands omsättning gått från 5,5 miljoner euro till 8,3 miljoner euro 2022. 70 procent av omsättningen kommer från försäljning av Ålandsmejeriets produkter och resten från europeiska importerade ostar.

– Det finns nog flera orsaker till varför försäljningen ökat men den största är en förändring som vi gjorde för fyra år sedan. Då anpassade vi sortimentet för den finländska marknaden och började marknadsföra produkterna under namnet Ahvenanmaan, alltså Åland, säger Thomas Hackman och fortsätter:

– Vi har konsekvent kört på budskapet Åland sedan dess och det visade sig vara en genialisk förändring. Att prata om Åland skapar mycket positiva känslor hos konsumenterna i Finland och det berättar att det är en inhemsk produkt, något som varit en stor trend under de senaste åren.

Nio anställda

Ålandsmejeriet Finlands verksamhet utgår från kontoret i Lundo utanför Åbo. Där jobbar Thomas Hackman tillsammans med inköpare, produktchef, ekonomiansvarig och säljare.

Bild

– Totalt är vi fem på kontoret. Sedan har vi fyra säljare ute på fältet, de är spridda över hela Finland, och två personer på lagret.

Lagret, som är cirka tio minuters bilkörning från kontoret, sköter man sedan förra året om helt själv.

– Tidigare hyrde vi från ett lagerhotell med inhyrd personal men det var inte optimalt. Att satsa på ett eget lager var en stor grej och det har gett resultat. Numera har vi betydligt mindre svinn och klagomål från kunderna.

Lagerverksamheten fungerar i praktiken som så att beställningarna börjar plockas på förmiddagen för att sedan hämtas upp av centralaffärernas lastbilar vid lunch.

– Från beställning till att varorna är ute i butik tar det 48 timmar.

Leveranser från produktionen på Åland tar man emot två till tre gånger per vecka.

Delikatesserna har hjälpt

Lagerhyllorna domineras framför allt av Ålandsmejeriets ostar och yoghurtar, men där finns alltså också en del delikatessostar från europeiska tillverkare.

– Vi säljer dem till olika delikatessbutiker, men även till de större kedjorna. Vi har ett eget packeri där vi styckar och packar om ostarna.

Han beskriver marknaden för importerade ostar som svår, men konstaterar ändå att affärsområdet många gånger varit draglok för verksamheten.

Bild

– Jag får ofta frågan varför vi ännu håller på med det. Och svaret är att vi är specialister på området och att vi genom det för vidare en del av arvet från Ruokahertta. Dessutom jobbar vi med så små marginaler i den övriga verksamheten att det många gånger är de importerade produkterna som hjälpt oss. Vi behöver volymen och utan de importerade produkterna hade vi nog inte kunnat ha den servicenivå och organisation med flera försäljare som vi har i dag.

Att Ålandsmejeriet Finland valt att inte sälja mjölk handlar om produktens utmanade hållbarhet och logistiken.

– Ska vi leverera mjölk missar vi halva försäljningstiden innan produkten når ut till butik. Därför har vi valt bort det. Vi klarar inte av att konkurrera med färskmjölken här. I Finland är det dessutom vanligt att man producerar mjölk med lång hållbarhet, men det är ingenting som Ålandsmejeriet valt att göra. I vår värld är det ingen naturlig produkt om mjölken håller i tre veckor.

Bra år

Särskilt tiden efter Rysslands annektering av Krim 2014 och efterföljande ryska importstopp, samt EU:s avreglering av mjölkkvoten 2015 beskriver han som utmanande.

– Då var vi ner på knäna riktigt ordentligt men under de senaste åren har vi varit relativt nöjda med resultaten.

Siffrorna har varit svarta tre av de fyra senaste åren och bäst gick det pandemiåret 2021, när man drog nytta av att folk började handla mer i matbutikerna och mindre på restaurangerna, och vinsten uppgick till 130.000 euro.

Samtidigt konstaterar han att inflationen alltmer börjat visa sig vid förhandlingarna med de stora kedjorna.

– Nu är det mer press från kedjorna igen, men det är ju inte så att vi är på väg mot de priser vi en gång varit nere på.

Konkurrenssituationen med de stora aktörerna som Valio och Arla beskriver han som både en utmaning och en möjlighet.

– Det är klart att vi är konkurrenter men vi spelar i en annan liga. Vi är så mycket mindre och vårt sortiment är nischprodukter. Åländska goda ostar med hög kvalitet. Vi är ett bra inhemskt alternativ.