Ålandstidningen har tagit del av mejlkorrespondens mellan den berörda personen och Ålandstrafikens chef Gilla Karlsson samt Niklas Karlman, biträdande avdelningschef vid infrastrukturavdelningen. Den aktuella tvisten handlar om en resa som mannen gjorde i mars 2018. Vid resan ska mannens årskort ha varit fastsatt med clips i framrutan, vilket alltså är grunden till fakturan. Men i samma faktura har Ålandstrafiken debiterat mannen för samma sak för resor man sett att han tidigare gjort via sitt bokningssystem. Det handlar om totalt tre resor i februari och mars 2018. – Jag har haft ett giltigt årskort, i rätt bil och det har varit placerat mot rutan. Men det har inte varit klistrat. Jag hade just och just kunnat ta att de fakturerat mig för den berörda resan. Men man kan inte fakturera någon bakåt i tiden. Det är helt uppåt väggarna. I Ålandstrafikens, av landskapsregeringen, fastslagna regler framgår det att ”årskortet, utformat som en klisterdekal, är knutet till ett fordon och klisterdekalen ska vara fastsatt direkt i vindrutan för att vara giltig som färdbevis”. – Det står inget om att det ska klistras mot rutan. Utan att det ska vara fastsatt direkt i rutan. Vilket mitt har varit med clips.
Ingen laglig rätt
Mannen jämför Ålandstrafikens agerande med att polisen i februari skulle stanna en bilförare med sommardäck och bötfälla honom för tre månaders bilkörning. – Vad hade hänt om jag de hade sett kortet efter 50 resor i december. Det hade blivit en ganska häftig faktura då. – De tycker de har rätt att anta att kortet suttit felplacerat alla resor. Men det är de som har bevisbördan på sig. Han berättar att en bekant till honom råkat ut för samma sak. – De sätter sådan himla prestige i den här saken som att man skulle vara någon bandit. De ger inte med sig utan drar i gång allt det här för ett årskort som suttit mot rutan men inte varit klistrat. Man saknar helt och hållet känsla.
Spelade in samtal
Av mejlkorrespondensen får man vidare ta del av ett transkriberat samtal mellan mannen och Gilla Karlsson. Mejlet är skickat från Gilla Karlsson och används i syfte att påpeka att mannen i samtalet sagt att kortet även tidigare varit i rutan men inte fastsatt. – Hon får inte spela in ett sådant samtal utan att informera mig. Och spelar hon in det måste hon kunna lämna ut det till mig. Hon har varken informerat mig eller kunnat lämna ut samtalet i efterhand. Att sen dessutom använda det i bevisföring är rena olagligheter. Gilla Karlsson har i mejlkorrespondensen senare, efter att mannen krävt svar, skrivit att hon inte behöver samtycke för att spela in samtal men beklagat att hon glömde informera om att samtalet bandades. Vidare skriver hon att ”alla samtal per automatik bandas för att kunna dubbelkolla underlaget när färjor, redare och bussbolag ringar in om inträffade trafikstörningar.” – Men det är hon som har ringt mig, vilket inte gör saken bättre, säger mannen. Enligt Dataombudsmannens ska den andra samtalsparten alltid underrättas vid insamling av personuppgifter. En godtagbar rättslig behandlingsgrund måste föreligga när företag eller myndigheter ska spela in samtal och på så sätt samla in personuppgifter. Mannen har meddelat att han kommer låta fakturan prövas i tingsrätten. – Vilken normal verksamhet som helst hade vid det här laget tänkt till, konstaterat att man är ute på dålig is och sagt att ”vi glömmer fakturan men klistra dit årskortet”. Jag undrar hur många man har lurat på samma sätt?
 
Svarar på kritiken
Gilla Karlsson har meddelat att hon inte svarar på frågor per telefon och återkommer efter fem dagar med svar i ett mejl. Enligt henne har Ålandstrafiken följt landskapsregeringens beslut om årskort som inte uppfyller reglerna för korrekt fastsättning. Hon skriver att besättningen har rapporterat in ärendet enligt anvisningar och landskapsregeringen därefter fakturerat ordinarie biljettavgift för samtliga resor med ogiltigt färdbevis. – Ålandstrafiken ser när årskortet inhandlats fram till det datum som vi fått info om att det inte var korrekt fastsatt. Dokumentationen består av kundens bokningar, skriver hon i mejlet. Gilla Karlsson skriver vidare att besättningen meddelat Ålandstrafiken om att mannen, trots uppmaningar om att klistra årskortet i vindrutan, valt att ha det oklistrat.
Man hänvisar till paragraf 43 som säger att klisterdekalen ska vara ”fastsatt direkt i vindrutan för att vara giltigt som färdbevis”. Vem definierar ordet direkt?
– I e-postkorrespondensen framkommer tydligt att kunden inte klistrade årskortet korrekt med anledning av att hen snart ska byta bil. Gilla Karlsson betonar att samma regler gäller för alla och att kunder tidigare fakturerats retroaktivt för felaktigt klistrade årskort.
Inte fel att spela in
Vad gäller det inspelade samtalet mellan parterna skriver Gilla Karlsson att man, enligt hennes kännedom, har rätt att spela in samtal man själv är delaktig i. – Däremot hör det till god sed att via automatiskt meddelande tala om att samtalen bandas, eller muntligen i början av samtalet. Hon poängterar också att samtalet inte handlade om att samla in personuppgifter.
Enligt Dataombudsmannen ska den andra samtalsparten alltid underrättas vid insamlingen av personuppgifter. Du skriver att samtyckte inte behövs, hur kommer du till den slutsatsen?
– Ja, det hör till god ton. Samtalet handlade om att informera kunden om att hen behöver klistra årskortet direkt i vindrutan för att undvika att det faktureras flera resor för ogiltigt årskort. Inte i något skede handlade samtalet om att samla in personuppgifter.
Varför använder man samtalet som bevisunderlag i mejlkorrespondens i stället för att meddela motparten att man spelat in ett samtal men glömt informera om detta?
– Jag glömde inte att informera att samtalet bandades. Jag hann däremot helt enkelt inte få muntur bland alla frågor som var svåra att hinna besvara innan nästa fråga kom. Syftet med att automatiskt spela in telefonsamtalen är att det är ett viktigt hjälpmedel vid delande av information vid trafikstörningar. – Blir jag väckt tidiga morgnar och sena kvällar är samhällsnyttan med att kunna dubbelkolla vilken färja som ställer in vilka specifika avgångar, för att därefter gå ut med infon till allmänhet, alarmcentral, media m.fl., mycket viktig.

Kevin Eriksson