Ålandstidningen uppmärksammade förra veckan våld i nära relationer. Brottsofferjouren (RIKU) ser en ökning av klienter under coronaåret, i fjol användes deras tjänster av 22.600 klienter – det är 4.500 fler än 2019. Den största gruppen som söker stöd är personer som har utsatts för våld i en nära relation.
– När man har sammanställt statistiken från förra året konstaterar man en ökning på 25 procent, säger Annina Pelli på Brottsofferjouren Åland.
Annina Pelli menar att ökningen delvis kan vara ett tecken på att våld i hemmen har ökat under pandemin.
– Något jag märker är att klienter ofta ringer från bilen på väg till jobbet eller till affären. De som bor tillsammans med sin förövare kan ha svårt att finna tiden att söka hjälp eftersom förövaren exempelvis är permitterad, säger hon.
Annina Pelli är den enda fast anställda på Brottsofferjouren på Åland, men ytterligare elva personer arbetar på frivillig basis.
– Vi fungerar som ett medmänskligt stöd för brottsoffer. Vi är vanliga människor som vill hjälpa andra i kris. Vi lyssnar och har tystnadsplikt, säger hon.
Många av klienterna hänvisas direkt till Brottsofferjouren av Polismyndigheten.
– Gör du en polisanmälan har polisen lagstadgad skyldighet att meddela offret att det finns något som heter Brottsofferjouren. Polisen på Åland är jätteduktiga på det jämfört med många andra ställen, säger Annina Pelli.
Hjälper unga med gränser
Brottsofferjouren stöttar ofta unga människor som utsätts för våld i nära relationer.
– Unga tjejer kan vara med om saker i sina förhållanden som de känner att inte är okej. De kanske inte kan säga om det är ett brott eller inte, gränsdragningen kan för klienten vara svår. De kan tro att det är okej med en massa saker som utan tvekan är brottsliga handlingar, till exempel att bli tvingad till sex. Då kan jag säga ”det här är inte okej” och på så sätt hjälpa med att dra gränsen och samtala kring vad som hör till en relation och vad som är brott.
Man måste inte anmäla ett brott för att Brottsofferjouren ska finnas tillgängliga.
– Vi finns där oavsett. Klienten måste själv bestämma om man vill gå vidare eller om det räcker med att känna att man har gjort rätt i att lämna. Jag kan inte tvinga någon att anmäla. Men vi kan finnas tillgängliga både före man går till polisen, under hela processen och även efteråt.
Hur ser stödet ut under brottsprocessen?
– När klienten går och lämnar anmälan kan vi finnas med. Vi har rätt att sitta med under en förundersökning eller ett polisförhör, även att sitta med i rätten. Med klientens tillåtelse kan vi ringa och hjälpa till med att få en jurist och vara en spindel i nätet. Jag har varit med klienter när de har påbörjat terapi efter att ha varit med om något våldsamt, då blir det kanske mindre läskigt. Vi skjutsar inte folk och är barnvakter, men i övrigt finns det inte något rätt eller fel i hur vi kan stötta någon.
Det här är Brottsofferjouren
Från Brottsofferjouren (RIKU) får du psykisk hjälp, stöd och råd om du har fallit offer för ett brott, försök till brott eller varit vittne till ett brott. De är med och stöttar offren i upprättande av eventuell anmälan och kan finnas med under hela processen. Jouren har nummer 116006, måndag till fredag klockan 12-14 erbjuds svenskspråkig service. Brottsofferjouren på Åland nås direkt på nummer 04573455777.
Statistik
Brottsofferjourens (RIKU) tjänster användes i fjol av 22.600 klienter vilket är 4.500 fler än året innan. En del av ökningen, 1.500 klienter, beror på ett dataintrång i höstas.
Andelen män utgör 22 procent och andelen kvinnor 78 procent av det totala antalet klienter.
2020 togs 5.500 samtal emot, motsvarande antal år 2019 var 2.100. Antalet långvariga stödrelationer (när man träffar en klient upprepade gånger, till exempel under en brottsprocess) var 7.100, på samma nivå som år 2019.
Källa: Brottsofferjouren (RIKU)
