Johan Erikssons anmälan av Ålands polismyndighet till Justitieombudsmannen (JO) grundar sig i vad han anser vara ett jaktbrott. En jakthund har enligt honom i flera år tillåtits springa fritt på Sottunga och ägarna har inte gjort några försök att åtgärda saken.

Som älgjaktledare i kommunen är han bekymrad över den skada på viltbeståndet som den löst springande hunden orsakar. Han nämner framför allt bristen på älgar som ett tecken på hundens framfart, men också risken för att rådjursstammen tagit skada.

– Det allra värsta är på våren när rådjurskiden är stora som kattungar. Man kan inte veta hur många kid den har bitit ihjäl, säger han.

Han säger att kommunens jägare har arbetat i många år för att få upp älgbeståndet, men att den löst springande hunden kan ha skrämt bort de djur som fanns på ön.

Hinner komma

För att komma till rätta med problemet har Johan Eriksson de senaste åren kontaktat polisen varje gång han fått reda på att hunden varit lös, i förhoppningen att de ska komma ut och åtgärda saken.

Enligt jaktlagen kan polisen besluta att avliva en löst springande hund som jagar eller ofredar vilt. Så har inte skett. Däremot har polisen gjort besök i kommunen för att kontrollera jaktkort och vapenlicenser. Vid samma tillfällen har de också kontrollerat om hunden i fråga varit lös.

– Och det är förstås helt okej att de gör det, men jag tycker det är bortkastade resurser att kontrollera jägarna här när polisen säger att de inte har resurser att komma ut när vi har bett om hjälp.

Han anser att det vore fullt möjligt för polisen att komma till Sottunga när de får besked om att hunden springer omkring.

– Den har ofta jagat många timmar åt gången, och färjan hit tar bara en timme från Långnäs.

Eftersom polisen inte vidtagit några åtgärder under den period på flera år som problematiken pågått väljer Johan Eriksson nu att anmäla myndigheten till JO. Han skickade in anmälan i början av december.

I sin anmälan anklagar han Ålands polismyndighet för tomma löften och diskriminering av skärgården.

Från dag till dag

Polismästare Johan Pawli har tagit del av Johan Erikssons anmälan och har även nyligen skickat ett svar till JO. Han vill inte föregå JO:s behandling genom att uttala sig om det specifika ärendet.

I allmänhet konstaterar han att det finns en plan för närvaro i skärgården, och att det i teorin inte ska vara någon skillnad på fasta Åland och skärgårdskommunerna.

– I praktiken finns det ändå begränsningar. Det kan handla om hur många patruller som är ute varje dag, och även färjorna kan utgöra hinder, säger han.

Något särskild gräns för hurdana larm man åker ut till skärgården för finns inte, utan det hör till fältchefens uppgifter att prioritera resurserna från situation till situation, från dag till dag.

Polismyndigheterna i Finland och på Åland hör till de myndigheter som oftast tas upp i klagomål till JO. Av de 6.265 klagomål som lämnades in 2019 gällde 748 polisen. Endast socialvården gav upphov till fler klagomål.

För den åländska polismyndighetens del var det ett och ett halvt år sedan den senaste JO-anmälan.

Om JO kommer fram till att polisen gjort allt rätt utfärdar man inget ställningstagande. Man kan också utfärda en rekommendation eller en varning.