Ändringar i lagen om barnomsorg och grundskola trädde i kraft i augusti 2022. Ändringarna berörde bland annat rätten till barnomsorg och en central ändring var barnets subjektiva rätt till heltidsplats, alltså att varje barn har rätt till en heltidsplats. Grundbemanningen om en personal per fyra barn under tre år, respektive en personal per sju barn över tre år kvarstod dock.

Mariehamns personaldimensionering utgår från den grundbemanning som anges i lagen och den kompletteras med assistenter och en barnskötarpool.

I en skrivelse önskar nu bildningsnämnden att landskapsregeringen ska utvärdera hur den subjektiva rätten till barnomsorg på heltid har påverkat kommunernas förutsättningar att bedriva barnomsorg. Landskapsregeringen (LR) behöver även utreda och tillse barnets rätt till vila genom lagstiftning.

I skrivelsen framgår att i och med att subjektiv rätt till heltidsplats infördes har landskapsregeringen i praktiken ålagt kommunerna utökade kostnader. Detta eftersom bemanningen inte längre räcker till beaktat barnens nuvarande vårdtider. Det gäller särskilt avdelningarna med de yngre barnen.

”Daghemsföreståndarnas sammantagna bedömning är att antalet barn som kommer tidigt respektive slutar sent har ökat vilket innebär att schemaläggningen innebär svårigheter”, står det i skrivelsen.

– Vissa barn har fått väldigt långa dagar på dagis, säger Elias Lindström (Lib), ordförande i bildningsnämnden.

Ser du den här utvecklingen som oroväckande?

– Det är lite både och. Det är en utmaning för personalen inom barnomsorgen både när det gäller tiderna och antalet barn. Samtidigt finns det barn som mår bra av att vara inom barnomsorg.

Har även andra kommuner uppmärksammat liknande utveckling?

– Ja, jag tror att åtminstone Jomala har haft en liknande skrivelse som riktat sig till LR.

Ojämlika kostnader

Bildningsnämnden uppmärksammar LR också på en annan fråga, nämligen kostnader för placerade barn. I en skrivelse skriver bildningsnämnden att man har identifierat en ojämlikhet gällande

kostnader för barn och elever som är placerade av KST. Enligt nuvarande praxis är det den kommun där det placerade barnet är mantalsskrivet som står för kostnaderna för skola, baserat på den nya kommunens kostnader. För Mariehamns stad innebär detta en ekonomisk nackdel när elever placeras i andra kommuner, eftersom stadens driftskostnader för skola är lägre än i övriga kommuner på Åland.

– Det här blir ekonomiskt tungt för staden och vi tycker att vi drabbas lite onödigt hårt. Vi vill att LR utreder en modell för en jämnare kostnadsfördelning mellan kommunerna vid placering av barn vad gäller skola och daghem, säger Elias Lindström.