De åländska insatserna mot svartjobb och lönedumpning är otillräckliga. Det menar arbetarskyddsingenjör Henning Karlsson.
I stället vill han se en motsvarighet till "Operation krogsanering", den svenska samordnade myndighetsinsatsen mot krogfusket.
Trenden är att det blir allvarligare, säger han.

NÄRINGSLIV I Sverige lanserades för några år sedan en samordnad myndighetsinsats riktad mot krogbranschen. Vid arbetsplatskontroller ingår Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsmiljöverket och polisen. Satsningen har gett resultat, och bland annat inneburit att alla krogar måste ha en loggbok över alla anställda.
- Vi kan bara kontrollera att det finns ett kollektivavtal man följer och att bokföringen sköts. Men det går att ha en ganska stor verksamhet på sidan av som inte syns, och det kräver ett ordentligt samarbete mellan myndigheterna, säger Henning Karlsson, arbetsskyddsingenjör på Åland.
Oönskad bieffekt
Men hans uppdrag har en bieffekt.
- Ja, i och med att min uppgift i första hand är att informera och utbilda om gällande regler så lär jag ju indirekt ut hur man ska göra för att fuska.
Samtidigt ska man skilja på svart arbetskraft och lönedumpning, menar han.
- EU-medborgare som kommer hit kan vara här i tre månader innan de måste registrera sig. Det ger dem tre månader att jobba svart, i praktiken utan kontroller. De som kommer från tredje land är inte lika intresserade av att fuska. De vill stanna kvar, och behöver visa upp en stadig inkomst.
Men det är också de som kommer från tredje land som är mest utsatta för lönedumpning. De får bara stanna kvar så länge de kan försörja sig, och blir de av med jobbet blir det svårt.
Alltså jobbar man precis så länge på dagarna som arbetsgivaren bestämmer, vilket i många fall innebär 10-12 timmar per dag, sex dagar i veckan - utan övertidsersättning eller kompensationsledigt. Och till minsta tänkbara lön.

Fredrik Granlund