Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Med hjälp av screening kan man upptäcka och behandla bröstcancer i ett tidigt skede vilket minskar dödligheten, men också skonar bröstkörtelvävnad.

Alla åländska kvinnor 50-74 år kallas till avgiftsfri mammografiscreening vartannat år, men nu är ambitionen att sänka den nedre åldersgränsen till 45 år, något som rekommenderas inom EU.

Tf chefläkare Jun Nagamori har berett ärendet för ÅHS styrelse där han konstaterar att röntgenenheten har svåra bemanningsproblem och i dagsläget bara har en radiolog. Därmed är det i nuläget inte möjligt att utöka antalet mammografiscreeningar utan att minska på andra undersökningar.

Görs med personal

Däremot ska man under hösten att utvärdera en artificiell intelligens-tolkning (AI) av mammografibilder som efterhand kan minska arbetsbördan för radiologerna. Tills dess vill man också rekrytera en fjärde röntgenskötare på heltid. Satsningen skulle gå på 62.000 euro per år, något mer än den tidigare årskostnaden om 45.000 euro som man aviserat.

– Tanken är att AI-screeningen skulle göras tillsammans med personal som går igenom resultaten och ser att de motsvarar verkligheten, att det inte är några skevheter. Det här används också på vissa andra håll i världen och det är jätteroligt om vi kan vara i framkant på området, säger ÅHS styrelseordförande Wille Valve.

Diskussionen om att sänka åldern ner till 40 år har mynnat ut i att det i dagsläget inte är möjligt, tillgängliga personalresurser räcker inte till. Utan det utökas nu i första hand nästa år, om allt faller på plats, till 45-åringar.

– Beslutet fattas inför budgeten 2023 och en försiktig tidsplan är att vi också kommer i gång 2023 när vi införskaffat utrustning och gjort rekryteringen.

Svårt rekrytera

Wille Valve är, som han säger, jättenöjd med att det finns en plan för utökning av mammografiscreeningen och att styrelsen enhälligt godkänt den.

– Det här är otroligt viktigt för Ålands kvinnor och också för de män som är anhöriga eller potentiellt anhöriga. Det finns alltid andra i omgivningen som drabbas när det blir en utdragen cancerbehandling med allt vad det innebär. Det här är en stor vinst om färre människor behöver gå igenom detta.

Du säger att AI förekommer på olika håll men inte är standard i till exempel närregionerna. Varför vill ni satsa på den tekniken?

– Orsaken till att vi landat i det är helt enkelt för att det är otroligt svårt att rekrytera en radiolog. Det handlar inte så mycket om pengar eller anställningsvillkor utan att kombinationen är så osannolik: att hitta en radiolog som vill bo på Åland, säger Wille Valve och fortsätter:

– Det är klart att vi också vill vara visionära och framåtsyftande, men därtill är vi nödda och tvungna att hitta en lösning för att utöka screeningen. Utgångspunkten är att nu gör vi det här och vi kommer att lösa det på ett eller annat sätt.