– Det är spännande på så vis att det är första gången som Åland nämns som självstyrt område i den rapport som finska staten lämnar in till FN:s barnrättskommitté, säger Lotta Angergård, verksamhetsledare på Rädda barnen.
Rapporten ska fungera som ett underlag för det fortsatta arbetet för barns rättigheter på Åland. I de olika kapitlen presenteras förslag på förbättring inom olika samhällssektorer.
– Rapporten kan användas som ett verktyg i barnrättspolitiken och annat som rör barns rättigheter på Åland. Det har varit en kunskapshöjande process, vi har lärt oss mycket från de som deltagit i processen, säger Jonna Varsa, barnkonventionsansvarig på Rädda barnen.
Sofia Enros på Regnbågsfyren efterlyser mer kunskap bland vuxna när det kommer till arbete med barn och ungdomar på Åland, speciellt inom skol- och fritidsverksamhet samt vård och omsorg.
– Det behöver finnas en trygghet och en tillit i att det finns kompetens inom HBTQIA-frågor. Man ska kunna få stöd, hjälp och råd, säger hon.
Hon framhåller att arbetet med barn och unga är en ständig process och att det alltid finns utrymme för förbättring.
– Det är lätt att vi på Åland och i Norden slår oss för bröstet, men vi behöver hela tiden bli bättre.
Lotta Angergård håller med:
– Åland är en relativt bra plats för barn att växa upp på. Men det finns utmaningar som inte bara är kostnadsdrivna, de behöver inte alltid kosta pengar. Förslagen i rapporten är av olika karaktär och handlar mycket om att jobba preventivt.
Johanna Häggblom, barn- och ungdomsledare inom Lemland-Lumparlands församling anser att det är viktigt att lyssna på barns och ungdomars åsikt i den beslutsfattande processen.
– När man ska ta ett beslut är det viktigt att man tänker på hur barnets perspektiv ser ut. Det är viktigt att respektera varandra. Tänk på vem mottagaren är för beslutet, säger hon.
