Aino Waller ifrågasatte omvärderingen av den subjektiva rätten till barnomsorg, som infördes 2022. Sakkunniga är eniga om att rätten inte ska röras, sade hon.

– Sakkunniga och forskare inom EU, Finland och Åland är eniga om att den subjektiva rätten till barnomsorg inte ska röras eftersom det är en lagstadgad rättighet. Att begränsa rättigheten skulle slå mot de barn som har sämst utgångsläge.

Hon sade att en ändring skulle innebära att man särbehandlar familjer och barn utifrån deras livssituation. Att antalet barn som vistas inom barnomsorgen har ökat efter ändringen 2022 har inte utretts tillräckligt.

– Om så faktiskt är fallet behöver man kartlägga hur många barn och familjer det rör sig om och försöka komma åt orsaken i stället för att åtgärda symtomen genom att försvaga barns rättsliga position, sade hon.

”Får kosta”

Aino Waller menade att landskapsregeringens sätt att använda sig av barnkonventionen för att minska kommunernas ekonomiska börda är häpnadsväckande.

– Barnens välmående och hälsa kostar, och får kosta. Inte bara för att vi värnar om barnens bästa utan också för att barnens och barnfamiljernas väl är en viktig faktor för attraktionskraft, inflyttning och demokratiutveckling på Åland.

– Ska vi ha ett samhälle där du är studerande eller inte är i arbetslivet och ändå har rätt till heltid?, sade Christian Wikström (Ob).

– Vi ska inte särskilja barn utifrån hur föräldrarna har det, sade Aino Waller och fortsatte:

– Den subjektiva rätten handlar om barnens rätt. Men vi vet inte hur det här förändrar för familjer, och vi kan inte ändra lagarna vartannat år utan att veta något. Det måste vi ta reda på. Att föräldrarna har sista ansvaret, det betyder inte att vi kan inskränka på barnens rättigheter så fort det blir ett ekonomiskt ansträngt läge.

Vice lantrådet Annika Hambrudd (C) förtydligade att det handlar om alla barns rätt till den pedagogiska verksamheten inom barnomsorgen.

Wille Valve (MSÅ) sade att införandet av subjektiv barnomsorg inte gav den avsedda effekten.

–  I dag vet vi att införandet gav långt från de konsekvenser man sade, det blev ökningar i kommunernas kostnader för miljoner.

Det är inte bara pengarna som är problemet, sade Annette Holmberg-Jansson (MSÅ).

– Det saknas personal, det är det som är det största problemet nu.

Jessy Eckerman (S) stödde Aino Waller i frågan.

– Det är inte föräldrarnas fel om kommunerna inte anser sig ha råd. Jag brukar jämföra med äldreomsorgen, om vi inte hade råd till äldres rätt till hjälp av kommunen, då skulle man tvingas stanna hemma och ta hand om sina föräldrar i tio år.

Budgetförslaget skickades till finans- och näringsutskottet för vidare behandling.