Den som är intresserad av hur åländska ungdomar mår har mycket att läsa i två färska rapporter från Institutet för hälsa och välfärd (THL).
I rapporterna redogörs för resultatet av enkäterna ”Hälsa i skolan 2013”, dels för årskurserna 8, 9 och gymnasiet, dels för yrkesgymnasiet. Enkäterna ger information om ungdomarnas levnadsförhållanden, skolförhållanden, upplevd hälsa, hälsovanor samt om elev- och studerandehälsovården.
Social- och hälsominister Carina Aaltonen (S) är positiv efter sin första genomgång av materialet.
– Vi har inte hunnit analysera det så mycket än. Men jag blev väldigt glad när jag såg rapporterna. De visar ändå att det blir bättre och bättre hälsa hos ungdomarna i skolorna.
Carina Aaltonen lyfter bland annat fram att ungdomarnas föräldrar röker allt mindre, att de i större utsträckning vet var ungdomarna håller hus på kvällarna och att färre ungdomar upplever sig ha svårt att diskutera med sina föräldrar.
– Ungdomarna röker och dricker också mindre och de vet vart de ska vända sig om de har problem.
Sämre på yrkesgymnasiet
Vad gäller klass 8 och 9 lyfts inga områden alls upp som särskilda orosmoment i rapporten. Däremot punktas många glädjeämnen upp, bland annat att fler elever äter skollunch varje dag, att färre elever skolkar och att fler elever motionerar på fritiden, jämfört med den senaste rapporten från 2011.
För årskurserna 1 och 2 på gymnasiet tas några punkter upp som orosmoment:
• Den fysiska arbetsmiljön i skolan upplevs som sämre.
• Arbetsandan i skolan har försämrats.
• Fler elever har huvudvärk varje vecka.
• Färe elever äter skollunch varje dag.
Glädjeämnena är dock betydligt fler och inkluderar bland annat att fler elever har nära vänner, att färre har problem på grund av en närståendes alkoholmissbruk och att tandborstningen har ökat.
På yrkesgymnasiet är läget det omvända. Listan med orosmoment är 16 punkter lång, jämfört med bara sex glädjeämnen.
Bland orosmomenten finns att fler har blivit mobbade, att fler upplevde trötthet varje dag och att fler studerande har varit fysiskt hotade. Glädjeämnen var bland annat att fler äter frukost varje dag och studiesvårigheterna har minskat.
– Vad gäller yrkesgymnasieskolan är det statistiska underlaget väldigt litet. Det var betydligt fler som gjorde enkäten 2011. Man måsta komma ihåg att det kan handla om två eller tre elever som slår igenom kraftigt i statistiken. Sedan har det varit en hel del omställningar på yrkesgymnasiet, säger Carina Aaltonen.
Utsatta för sexuellt våld
Rapporterna jämför också de åländska svaren med resten av landet. Här visar det sig bland annat att det är vanligare att åländska ungdomar har erfarenhet av sexuellt våld.
– Det behöver inte finnas mer utsatthet på Åland. Det kan också vara så att man är mer medveten om när man har blivit kränkt. Skolorna har jobbat jättemycket med den här frågan, säger Carina Aaltonen.
En större andel åländska ungdomar är överviktiga jämfört med andelen överviktiga ungdomar i hela landet.
– Ja, faktiskt. Det är nog någonting som vi måste titta närmare på. Men man vill inte lägga för mycket hets vid det heller, säger Carina Aaltonen.
Andra exempel är att fler åländska elever har svarat att de känner måttlig eller svår ångest och att de ägnar mer än fyra timmar framför datorn eller tv:n varje dag.
Nu ska landskapsregeringen analysera samtliga resultat noggrant.
– Vi ska se vad vi kan göra och komma med förlag på åtgärder, säger Carina Aaltonen.
Bland annat ligger ett femårigt rökstoppsprojekt i startgroparna.
– Det känns som att ungdomar ändå mår bättre och tar hand om sig bättre, säger hon.
Anna Jakobsson
anna.jakobsson@alandstidningen.ax
tel: 26 624
Anna Jakobsson
