Mats Löfström fick 10.518 röster i riksdagsvalet, att jämföras med 11.051 röster i valet 2019, och tog åter en överlägsen seger.
Den kommande mandatperioden blir utmanande, det är alla experter och sakkunniga överens om.
– Det är krig i Europa och inget slut i sikte, extremt hög inflation, höga räntor och ekonomiska utmaningar för en massa människor i samhället, säger Mats Löfström.
Han menar att oberoende vem som styr Finland de kommande fyra åren blir det inte lätt.
– Det kan bli en mer utmanande period än den senaste, trots pandemi och ett nytt krig.
Valresultatet
Mats Löfström menar att regeringssonderaren Petteri Orpo (Saml) får ett utmanande uppdrag att få ihop en regering med över 100 mandat av de totalt 200 i riksdagen. Centern har redan meddelat att de går i opposition på grund av det dåliga valresultatet.
Petteri Orpo har alla förutsättningar att bli en bra statsminister, även för Åland, enligt Mats Löfström.
– Min bild är att det sist och slutligen är få riksdagsledamöter som vill Åland illa. Det finns alltid en vilja att hitta lösningar. När vi införde det nya ekonomiska systemet behövdes två tredjedels majoritet i riksdagen och då fick vi också med oss Samlingspartiet. De enda som var emot det var Sannfinländarna.
Men det finns smolk i bägaren, sjöfartsstödet.
– Samlingspartiet har velat slopa sjöfartsstödet, som är en viktig fråga för Åland. Den frågan behöver lösas i regeringsförhandlingarna.
Inga fördomar
Mats Löfström vill inte spekulera i om det är till nackdel för Åland att Sannfinländarna kan komma i regeringsställning igen.
– Jag har alltid haft inställningen att man inte ska ha fördomar mot Åland i riksdagen, och därför har jag inte fördomar mot andra partier heller. Mina värderingar är långt i från Sannfinländarnas, men jag har haft ett gott samarbete med flera av dem. I slutändan styrs varje regering av regeringsprogrammet och där är det viktigt att få med goda skrivningar för Ålands del.
Mats Löfström har lärt känna Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra och tidigare ordförande Jussi Halla-Aho via sitt arbete i riksdagens Förvaltningsutskott. Han ser ingen anledning till att utesluta dem.
– Väljarna har sagt sitt och det är mitt ansvar att använda mina verktyg för bästa resultat för Åland, säger han.
Hur ska man säkra att åländska frågor beaktas i regeringsprogrammet?
– Det är för tidigt att säga. Förra gången var jag med i förhandlingsgruppen för Svenska riksdagsgruppen och skrev text som togs med i regeringsprogrammet. Min målsättning är att landskapsregeringen ska höras i förhandlingarna. Det lyckades förra gången.
Ålandsminister
Frågan om hur posten som Ålandsminister ska se ut har fått en del uppmärksamhet i den åländska valrörelsen inför riksdagsvalet.
– Det viktiga är att Åland är med och säger hur man vill ha det. Regeringen Sipilä glömde först bort posten som Ålandsminister. Det var fyra jobbiga år för det svenska språket. Det fanns till och med hat mot det svenska språket hos vissa politiker. Jag kände mig hotad som ålänning och det kändes obehagligt. Språket är en viktig del av identiteten.
Mats Löfström tror inte på förslaget att Ålandsfrågorna ska vara knutna till statsministerns kansli. Där finns redan så många andra ansvarsområden.
– Men det finns för- och nackdelar med allt.
Det är viktigt att landskapsregeringen kommer med önskemål för hur Ålandsministern ska arbeta. Han menar ändå att man inte kan skräddarsy posten eftersom kampen om ministerposterna är stor mellan partierna och inom partierna.
Hur skulle din dröm-Ålandsminister se ut?
– Partitillhörighet tänker jag inte svara på, men oavsett parti måste det vara någon med mycket tid och vilja.
Mats Löfström är skeptisk till att flytta bort ansvaret från Justitieministeriet, men däremot kan han tänka sig att det största ansvaret och koordineringen kan ligga på statsministerns kansli.
Det har förekommit spekulationer om att du har riktat in dig på valet till EU-parlamentet 2024 och att det därför varit viktigt med vem som blir din ersättare. Hur ser du på det?
– Jag har inga aktiva planer på att lämna riksdagen, jag vill fortsätta göra ett bra jobb där. Men det är smickrande att vara med i spekulationerna. Det är ju inget anmälningsärende direkt, det finns bara 14 platser för Finland och det krävs 30.000 röster för att bli invald.
Mats Löfström menar att alla riksdagsledamöter har fått frågan inför EU-parlamentsvalet i något skede, även han. Då sade han nej, men utesluter ingenting i framtiden.
– Jag är intresserad av EU-frågor så varför skulle jag stänga den dörren? Men då är målsättningen att komma in, inte bara att vara ett namn på listan.
Just nu är det dock inte aktuellt.
– Jag blev nyss vald till riksdagen, och jag vill förvalta det förtroendet, säger han.
Mats Löfström fick näst mest personliga röster inom Svenska riksdagsgruppen, bara SFP:s ordföranden Anna-Maja Henriksson fick fler.
Gör det här dig till en maktfaktor inom SFP, eftersom du samarbetar så tätt med dem?
– Jag upplever att jag har en stark position i gruppen. Därför fick jag de utskottsplatser i Förvaltningsutskottet och Grundlagsutskottet jag ville ha senaste mandatperioden.
Mats Löfström är viceordförande i riksdagsgruppen, och det har ingen annan åländsk ledamot varit. Han menar också att hans personliga röstetal ger honom ett jättestarkt mandat i hela riksdagen.
Träffa väljarna
Valrörelsen gav Mats Löfström fem veckor av kampanjande på hemmaplan.
– Det roligaste med val är möjligheten att vara ute och träffa människor som litar på en och har förväntningar och förhoppningar. Jag vill inte svika de människorna. Jag kan inte vara alla människor till lags, men varje dag gör jag allt för att det ska bli så bra som möjligt.
Han är överväldigad över valresultatet, som sjönk in på riktigt morgonen efter valet.
– Det är en underbart fin känsla när jag förstått hur många röster jag fått. Jag är ödmjuk och tacksam att så många har önskat att jag ska fortsätta,
Det är viktigt med förankringen hos väljarna.
– Jag får en boost när jag är ute i det bästa samhället i hela världen, det är med den känslan jag går till riksdagen, säger Mats Löfström.