Mariehamns stad har hittills lagt ned drygt 270.000 euro på att utreda och planera ett nytt daghem i norra staden. Men nu kan ärendet komma att läggas ned.

I staden finns nämligen just nu 55 vakanta platser inom barnomsorgen och bildningssektorns bedömning är att det inte behövs fler. Det baseras bland annat på en uppdaterad befolkningsprognos.

– För barnomsorgen ser man tydligt att barnantalet har minskat, säger tf bildningschef Pamela Sjödahl.

Stadsdirektörens förslag är därför att stadsstyrelsen på torsdag ska förorda att fullmäktige avslutar ärendet kring en satsning på ett nytt daghem.

Vissa andra förändringar kan däremot vara på gång. Den ena gäller daghemmet Storstugan, som finns i lokaler som hyrs av Folkhälsans Allaktivitetshus Ab.

Bildningsnämnden har ställt sig positiv till att utöka Storstugan med en avdelning i samband med utbyggnaden som placeras vid Allaktivitetshuset och i våras gav nämnden förvaltningen i uppdrag att ta fram ett intentionsavtal tillsammans med Folkhälsan.

Synergieffekter

Elias Lindström (Lib), ordförande i bildningsnämnden, säger att inget avtal ännu undertecknats. Först inväntas nämligen att stadsplaneändringen som godkändes av stadsfullmäktige i slutet av augusti ska vinna laga kraft.

Även bildningssektorn är för att projektet genomförs, säger Pamela Sjödahl.

– Lite större enheter är en bra sak eftersom man där kan samarbeta mellan personal och avdelningar. Preliminärt har vi tänkt att det här skulle vara en avdelning för större barn.

Storstugan saknar nämligen i dag en avdelning för äldre barn, vilket betyder att barnen behöver byta daghem när de uppnår en viss ålder.

Skapas en ny avdelning genom Folkhälsanprojektet skulle staden också, om ett antal år, kunna överväga att stänga daghemmet Blåklockan som huserar i hyrda lokaler på Östra Skolgatan.

– Men det är viktigt att komma i håg att det i så fall ligger många år framåt i tiden, säger Pamela Sjödahl.

Uppsagda skolplatser skulle frigöra lokaler

Om behovet av dagisplatser ökar igen kan ett alternativ för staden vara att överväga att säga upp avtalen om försäljning av skolplatser till grannkommunerna.

På det sättet skulle nämligen utrymmen frigöras i skolorna.

Sedan ett antal år säljer staden skolplatser till i huvudsak Jomala (ungefär 120-130 barn) samt Lemland (cirka 45 barn).

Just de här skolplatserna berörs i stadsdirektörens beredning till stadsstyrelsen kring ett nytt daghem i Mariehamn.

Ökar efterfrågan på platser i barnomsorgen i framtiden kan ett alternativ nämligen vara att avtalen kring skolplatserna sägs upp. Det för att frigöra utrymmen i stadens skolor för barnomsorgens behov.

Värt att notera är att det inte finns något konkret förslag kring det här, utan att stadsdirektören endast nämner möjligheten.

På tjugo år

Bildningschef Mikael Rosbäck berättar att avtalet omförhandlades nyligen, och nu sträcker sig från hösten 2023 fram till sommaren 2043. Senast tre år före avtalet går ut ska frågan om en förlängning alternativt ändringar tas upp.

Uppsägningstiden är på tre år.

Skulle staden i framtiden landa i att man vill säga upp samarbetet under avtalsperioden är det en hel del juridik som först ska redas ut. En uppsägning av avtalet kan bara ske mot bakgrund av ”strukturella eller lagstiftningsmässiga omständigheter” som inte har orsakats av parterna men som samtidigt påverkar innehållet i avtalet.

– Avtalen är skrivna utifrån att båda parter vill ha en stabilitet i det hela, säger Mikael Rosbäck.

Elever som påbörjat sin skolgång i Mariehamn har dock rätt att få slutföra den vid samma skola.

– Säger man upp avtalet är det alltså en rätt så lång övergångsperiod.

Grannkommunernas kostnad för att köpa en skolplats av staden är 11.200 euro per lågstadieelev och läsår, samt 12.900 euro för en högstadieelev.