I Mariehamns stads infrastrukturnämnds budget för 2020 finns en punkt där en utredning av grundförhållandena samt provtagning av marken under räddningsverkets fastighet önskas. Orsaken är en stark lukt som sprider sig i bottenvåningen. Fastigheten som färdigställdes 1995 är byggd i området där ett sågverk med impregneringsanläggning fanns fram till 1970.När första etappen av närliggande Itiden byggdes vid Klinten i början av 2000-talet, visade provtagningar att marken var kraftigt förorenad av dioxiner och furaner, utomstående hindrades då från att komma till arbetsplatsen.Gränsvärdet för kraftig förorening låg då på 500 nanogram per kilogram och prov visade så  höga siffror som 14.674 nanogram per kilo jord.Runt 1.000 ton jord schaktades då bort som en säkerhetsåtgärd.Ändrad verksamhetTillförordnade räddningschefen Karl Nordlund visar på måndagen runt Ålandstidningen i räddningsverkets lokaler. Vi börjar i den stora vagnhallen där släckningsbilar trängs med ambulanser och andra fordon. Golvet i hallen byttes för några år sedan och då upptäckte man att det gamla betonggolvet hängde i luften.– Det är otroligt att det höll när vi körde in 22 ton tunga brandbilar här, säger Karl Nordlund.Stationen färdigställdes 1995, från början var den tänkt att bli betydligt större med mer omfattande utrymmen som bland annat en idrottshall och källare.– Stationen är jättefin, men verksamheten har förändrats sedan den byggdes och personalstyrkan blivit större, vilket gör att den inte är helt ändamålsenlig mera.I dag håller man externa utbildningar, ordnar kurser för rederierna och har gått från 33 anställda till 45 stycken.– Framför allt är det omklädningsrummen som i dag är för små, vi har heller inte jämställda omklädningsrum.När stationen byggdes fanns det inte kvinnliga brandmän.Otillräcklig ventilationFör att lösa det har man omdisponerat och gjort om ett litet duschrum i anslutning till det interna gymmet, till ett omklädningsrum för kvinnor.– Vi försöker anpassa oss hela tiden men det kommer en gräns emot till slut, säger Karl Nordlund.Brandmansyrket är förknippat med att vara i god fysisk form, det lilla gymmet som finns på andra våningen var från början tänkt som ett disponibelt utrymme, ventilationen i rummet är därför inte anpassat för träning.– Du kanske själv kan tänka dig hur luften blir här inne om åtta-tio personer tränar samtidigt.I anslutning till vagnhallen finns också omklädningen till utryckningskläder. Det finns ingen mellanvägg som skyddar kläderna mot avgaser.– Och tjänstgörande förmannen sitter i ett kontor i garaget, sådana här saker tänkte man inte på för 25 år sedan men forskningen har gått framåt och man ser exempelvis förhöjda risker för cancer hos brandmän.I dag jobbar man med ett koncept som heter ”Ren brandman”, något som bygger på en redan anpassad brandstation.– Man ska kunna separera kontaminerat material från rena utrymmen med hjälp av så kallade barriärtvättmaskiner med mera, förklarar Karl Nordlund.Sprucken plattaVi tar oss vidare upp till gymmet och omklädningsrummet på våning två. Det är nu det även för en lekman tydliggörs vilka bristerna är i byggnaden. Det handlar om små rum och trånga passager. I det redan lilla omklädningsrummet har man tvingats flytta in fler skåp och det hela upplevs som väldigt trångt.Skulle ni kunna verka härifrån under tiden som de om- och tillbyggnader ni önskar eventuellt genomförs?– Det behövs många logistiska lösningar men vi löste det även när golvet i hallen togs ut, det kräver säkert en hel del planering i såfall.Karl Nordlund berömmer ändå fastighetsavdelningens arbete vid fler än ett tillfälle under rundvandringen.– Jag förstår att det i staden finns många projekt som behöver prioriteras, säger han.I avdelningen där slangar tvättas och sedan hängs upp i slangtornet finns det gamla betonggolvet kvar.Sprickbildningar åt alla tänkbara håll avslöjar att något inte står rätt till under plattan. Vid väggarna ser man hur plattan har sjunkit då en flera centimeters glipa i något skede har uppstått mellan underkant vägg och överkant platta.Stark luktDen dagliga bemanningen vid räddningsverket är en brandförman och sex brandmän och ambulanssjukvårdare. Nattetid är förhållandet en minimistyrka på ett plus fem, men då tillkommer en person som har jour med tio minuters inställningstid.– Men händer något kan vi kalla in fridygnsledig personal plus frivilliga brandkårer.Avslutningsvis guidas Ålandstidningen in i ett teknikrum, i golvet finns en ränna där rörgenomföringar gjorts när huset konstruerades. En frän lukt når näsan och Karl Nordlund förklarar att den nu trots allt är bättre än tidigare.– Här har tätats med byggskum och andra åtgärder har vidtagits efter bästa förmåga, därför är lukten svagare nu, säger han.Vad är det, om du får önska fritt, som ligger högst på önskelistan?– Främst är det möjligheten till bra omklädning. Det finns många andra saker som behöver åtgärdas på sikt, som kontorsutrymmen men jag har full förståelse för att det inte kan genomföras i en handvändning.Infrastrukturdirektören Kai Söderlund säger att allt är relativt gällande den lukt räddningschef Karl Nordlund har beskrivit.– Själv har jag inte varit dit och känt lukten men texten i infrastrukturnämndens detaljbudget är i första hand skriven som en motivering till allmänna översyner och eventuella ombyggnationer vid fastigheten.Förslaget till detaljbudget behandlas av nämnden i kväll.

Peter Pussinen