Både butiker och kunder avskräcks när en vara har passerat sitt bäst före- datum. Det har doktoranden Carl Yngfalk märkt under sin forskning om datummärkningen inom livsmedelssektorn. Märkningen tycks leda till att produkter som det inte är något fel på slängs i onödan.
KONSUMENT Kanske känner du igen dig: När du står i butiken och ska handla för dina surt förvärvade slantar vill du vara säker på att få med dig det bästa hem. Därför tar du produkten med det längsta hållbarhetsdatumet och väjer för produkter som är nära att passera sin bäst före-stämpel.
Det är just det här beteendet handeln har anpassat sig efter, menar doktoranden Carl Yngfalk på företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet. Han är mitt uppe i sin avhandling om just bäst före- datumet.
-En vara får inte säljas efter sin sista förbrukningsdag. Men bäst före-datumet är en rekommendation och varan får säljas ändå, säger han.
Det samma gäller i Finland enligt livmedelssäkerhetsverket Evira.
-Trots det leder ett passerat datum till att mycket mat slängs inom handeln, trots att det är bra mat. En förklaring till det är att butiken vill skydda sitt varumärke. En vara som har passerat bäst före-datum signalerar inte det butiken vill, nämligen att man har hög kvalitet på sina produkter.
Industrin har stora marginaler
Livsmedelsindustrin är också medveten om de kvalitetssignaler som ett bäst före-datum sänder ut.
-Jag brukar ta kaffe som exempel. Vakuumförpackat är hållbarheten betydligt längre än ett år som är standardmärkningen inom branschen. Men om en leverantör skulle bryta emot det och sätta ett treårigt bäst före-datum så kan det signalera saker till konsumenterna. Som att varan inte är lika färsk, eller att den har mer tillsatser, säger han.
Hans erfarenhet är att industrin sätter bäst före-datum utifrån tester, men att det finns en stor marginal att passera innan varan egentligen inte borde ätas.
Tycker du att kunderna litar för blint på bäst före-märkningen?
-Det är förstås individuellt, men min bild är att en stor grupp konsumenter tar märkningen på för stort allvar. Speciellt när det gäller produkter man har hemma. Där är det bara att öppna förpackningen och lukta och smaka på produkten. Till skillnad från i affären.
Tror inte det lönar sig
Kundens kräsna attityd är alltså en orsak till det matsvinn som sopdykaren Robert Ammicht protesterade mot i gårdagens tidning.
Kan den ständiga uppmaningen om färska råvaror i matlagningsprogram ha en del i det?
-Det tror jag, bilderna som sprids genom media har en stor effekt på kundernas sätt att tänka genom att de sätter standarden för marknaden. En annan förklaring är att vi lever med ett överflöd av allting, vi behöver inte tänka så ekonomiskt när det gäller maten, svarar Carl Yngfalk.
En annan aspekt är att handeln är måttligt intresserad av att sänka priset på produkter som närmar sig slutet på sina bästa dagar.
-Jag har under mitt arbete märkt att det finns en oro inom handeln inför att göra det. Handlarna är lite rädda för att konsumenterna ska vänja sig vid det lägre priset och vänta med att köpa en vara tills priset sänks, då blir lönsamheten sämre.

Tone Nordling