De åländska jordbrukarna håller sig avvaktande till GMO. Samtidigt påpekar producentförbundets vd Birgitta Eriksson att en åländsk GMO-fri zon kan leda till hårda konsekvenser för jordbruket.
Nästa onsdag hålls ett seminarium om genmodifierade grödor.
JORDBRUK När producentförbundet bjuder in till GMO-seminarium vill de framför allt ge en nyanserad bild av genmodifierade grödor.
- Vi vill kunna ge faktabaserade kunskaper åt de som är intresserade. Hittills har debatten varit väldigt svart-vit, säger förbundets vd Birgitta Eriksson.
Därför finns GMO-motståndare såväl som representanter från jordbruket med. Men någon direkt förespråkare för GMO är inte inbjuden.
-Men Marja Ruohonen-Lehto från Finlands miljöcentral kommer bland annat att berätta om försök att ta fram en björksort som inte kan blomma, säger Birgitta Eriksson.
- Paneldebatten i slutet av seminariet blir förhoppningsvis både livlig och intressant.
Konsumenten som avgör
Från många håll har röster höjts om att göra Åland till en GMO-fri zon. Producentförbundet har inte tagit ställning, men ställer sig klart avvaktande till GMO.
- Det är bättre att vänta så länge som möjligt, då kan man titta på vad som händer i USA där de hållit på längst, säger Tage Eriksson.
Men att inrätta en GMO-fri zon på Åland kommer inte utan konsekvenser anser Birgitta Eriksson.
- Nu exporterar vi upp emot 70 procent av grödorna till Finland. Är vi GMO-fria medan områden i vår närhet inte är det blir det svårt för oss att konkurrera.
- Vi kunde producera bara för Åland, men då måste produktionen minska väsentligt. I sista ändan är det alltid konsumenterna som bestämmer.
Om vi konsumenter är beredda att betala mer fungerar det med GMO-fritt, men inte annars säger hon.
Genbomull i Australien
Förbundets ordförande Anders Englund funderar även på om lagtinget kan lagstifta om en GMO-fri zon utan att det strider mot EG-rätten.
- På frivillig basis är det möjligt att inrätta ett GMO-fritt område. Om någon ändå väljer att odla GMO-grödor och de sprids så kan de bli ersättningsskyldiga.
Tage Eriksson var nyligen på besök hos GMO-bomullsodlare i Australien. Bomull är den gröda som kräver mest kemiska bekämpningsmedel av alla, men de genmodifierade behövde knappt besprutas alls.
- Där var de visserligen lyriska. Men samtidigt binder man upp sig till den som levererar utsädet och grödorna tål bara deras bekämpningsmedel, säger han.
Jordbrukaren blir därmed låst av avtalen enligt Tage Eriksson, och leverantören han syftar på är hårt kritiserade Monsanto med sitt bekämpningsmedel Roundup.
Det kan verka bli svårare att se vad som är rätt och fel med GMO ju mer kunskap man får om ämnet.
- Men det vi främst ska jobba för är att konsumenterna fortsätter ha förtroende för det åländska jordbruket, säger Birgitta Eriksson.

Ålandstidningen