Ålandstidningen har tidigare berättat om testperioden med mobilfri skola som bildningsnämnden i Mariehamn beslutade om i höstas och som genomfördes mellan höstlovet och sportlovet. Samtidigt fick stadens förra skolpsykolog, Carl Henrik Ehrenkrona i uppdrag att utvärdera testperioden.
I måndags presenterades resultaten för politiker, tjänstemän och elevrådsrepresentanter i Mariehamn och i går kväll presenterades utvärderingen för vårdnadshavare, lärare och andra intresserade i Strandnäs skola.
Undersökningen, som genomfördes med ett självskattningsformulär med en för- och en eftermätning, kunde inte påvisa något direkt samband mellan mindre mobilanvändning och förbättrad hälsa. Framför allt eftersom en referensgrupp saknats och självrapporter sällan ger fullständiga bilder av komplexa fenomen.
Data från förmätningen visade däremot att det finns ett klart samband mellan självrapporterad mobilanvändning och självskattad psykisk hälsa. Ju högre mobilanvändning som rapporterades, desto högre rapportering av psykiska symtom.
– Ett samband som inte är försumbart., säger Carl Henrik Ehrenkrona.
Han jämför delar av mobilanvändningen med spelautomater.
– Till den del det handlar om oväntade belöningar. De kan vara så kraftfulla att det leder till ett beteende med skadlig effekt.
Framför allt är det en avvägning mellan de kortsiktiga konsekvenserna som ligger till grund när en människa bestämmer sig för att till exempel ta upp sin mobiltelefon.
– Konsekvenserna på kort sikt styr vad vi gör men problematiken uppstår när de långsiktiga konsekvenserna uppstår.
Förändrad inställning
Carl Henrik Ehrenkrona säger att mobilanvändningen utanför skoltid ökat i samma utsträckning som den minskat inom skolan. Varför några effekter på självrapporterad koncentration, social stress eller hälsa inte var att förvänta.
Omfördelningen av skärmtid är något som kan innebära motverkande effekter på hälsa om till exempel ökad användning på fritiden går ut över till exempel sömn, skriver han i rapporten.
Elevernas attityd till mobilförbudet förändrades märkbart under testperioden. Enligt rapporten var 82 procent av eleverna negativt inställda till försöket vid förmätning. Vid eftermätningen var motsvarande siffra 69 procent.
– Jag tycker det är väldigt intressant att åtminstone några av eleverna efter testperioden kunde konstatera att ”det här kanske var bra”
Självrapporter svårtolkade
Carl Henrik Ehrenkrona säger att undersökningen visar att det sannolikt finns saker att vinna på att minska mobilanvändningen i skolan.
– Men jag tror det viktigaste är att tydliggöra den här saken och att prata om den med eleverna. Att lära barnen att fungera självständigt.
Under presentationen talar flera föräldrar ut om positiva förändringar sedan den mobilfria testperioden inleddes. Strandnäs rektor Mikael Rosbäck konstaterar att eleverna i skolan blivit mer sociala och bildningsdirektör Kjell Nilsson jämför skolmiljön under testperioden och efter.
– Det var en dramatisk förändring att komma in i skolan efter testperioden. Det här måste eleverna också känt av, jag tror att det är en tankeställare.
Bildningsnämndens ordförande Henrik Boström (MSÅ) säger att resultatet i rapporten var ganska väntat.
– Det är ju eleverna som tillfrågats. Det är klart att det är svårt att anpassa sig när något som man alltid haft tillgång till plockas bort.
Samtidigt lyfter han fram sambandet mellan hög mobilanvändning och elevernas mående.
– Hög mobilanvändning kan leda till ohälsa och rapporten visade också att en del elever tyckte att det var skönt att slippa mobiltelefonerna.
Han vill därför inte dra för stora växlar av resultatet i rapporten.
– Det vi ska göra nu är att prata med elever, föräldrar och lärare innan vi  sätter oss ner och diskuterar hur vi ska gå vidare. Ingenting är bestämt ännu.
 

Kevin Eriksson