Elandelslaget var förberett för en rejäl storm, men att det skulle bli så omfattande skador hade de inte kunnat föreställa sig när de planerade arbetet inför Alfridas ankomst.

– Det var en naturkatastrof som fick följdverkningar som inte hade kunnat gå att förutspå i den vildaste av fantasi, säger David Karlsson.

Företaget hade lagt upp en plan för arbetet under – och efter – stormen och beredskapen var förhöjd. Därför var det inte särskilt förvånande när han under natten såg störningar och avbrott i elnätet, samtidigt som han var ute och arbetade tillsammans med sin personal.

På grund av de yttre förutsättningarna tvingades de dock att lägga ner arbetet. David Karlsson och hans arbetslag hade oturen att då befinna sig i Lumparland och de fick – bokstavligt talat – hugga sig fram igenom de fallna träden för att ta sig tillbaka mot stan.

– Jag kom hem vid sex på morgonen, tog en power nap och var inne på jobbet åtta igen, berättar han.

Vid det tillfället hade bara 6,6 procent av kunderna ström.

– Det var en lite surrealistisk situation och någonting vi aldrig sett tidigare.

Tog fram ny plan

Det var bara att kavla upp ärmarna och börja improvisera, efter att ha konstaterat att de tidigare planerna inte räckte till. Strömmen skulle ut till kunderna och för det krävdes inte bara material, personal, logistik och system som fungerar utan även modet att ta svåra beslut och se till att arbetsmiljön var godtagbar.

För på de 3.400 kilometerna elledning – vilket motsvarar en sträcka från Mariehamn till Egypten – fanns det tusentals fel noterade.

– Vi satte upp lika många stolpar på tre veckor som vi normalt gör på ett år, säger David Karlsson.

Till sin hjälp hade företaget hämtat in personer från såväl andra delar av Åland som Sverige och Finland.

– En positiv grej som jag minns är hur personalen, oavsett om det var extern eller härifrån, verkligen samarbetade och ställde upp, säger David Karlsson och fortsätter:

– För de som kom utifrån var det en stor förvåning när folket vi kom till bjöd på oss på kaffe, te, bullar eller ett kokt ägg. De var mer vana vid att folk klev ut och skrek på dem för det inte fanns någon el. Det är något jag tycker att vi på Åland ska vara stolta över.

Han trycker på lagsammanhållningen flera gånger om.

– För att få allt att fungera krävdes ett lagarbete från den som svarade i telefon eller de som har hand om it till montörer – alla funktioner måste fungera.

Många från Sverige och Finland

Som mest arbetade 120 externa personer i efterdyningarna av Alfrida, totalt var det runt 200 som under en period tog sig till fasta Åland för att hjälpa till.

– De kom i omgångar och vissa var här längre och andra kortare.

Lägg därtill att de fick ta in skogsmaskiner för att ta hand om alla träd på och längs elledningarna.

– Det var första gången vi anlitande sådana till vår drift, det hjälpte inte med motorsåg eller grävmaskin när det var så mycket.

I dag är företaget mer redo om något liknande skulle ske igen. Renoveringar på existerande ledningar och nedgrävningar är två av de bästa sätten att säkerställa elförsörjningen.

– Konsekvenserna skulle bli mindre nu om det kommer något liknande Alfrida, slår David Karlsson fast.

– Samtidigt har vi 3.400 kilometer ledning och det är ganska långt. Det tar 50 år att renovera allting och någon quick fix finns inte. Vi måste också balansera renoveringen för kostnadsökningar gentemot våra kunder.

”Tungt för bolaget”

Det är kanske lätt att att tro att en sådan här pärs skulle ha kunnat innebära en slutkörd personalstyrka.

– Det blev business as usual ganska direkt igen. Men sedan fick man så klart läsa av vem som orkade och vem som inte orkade och att till exempel de som var nära pensionen fick lite mer återhämtning. Personalen jobbade väldigt hårt och det är nog ett sådant år som man kommer ihåg som väldigt utmanande och även väldigt tungt för bolaget.

– Men vi fick en naturkatastrof på oss och personalen här är väldigt duktiga på att ställa upp, vi har ju ett samhällsansvar att leverera el.