Den stränga kylan ställer till det på den nordiska elmarknaden. Den senaste tiden har ibland bristen på el varit så stor att elpriset varit 40 gånger högre än normalt.
EKONOMI Man blir lätt sjösjuk av att titta på den senaste månadens elpriser. Klockan 16.00 den 17 december steg elpriset till 1.400 euro per megawattimme (MWh) (1,40 euro per kilowattimme), vilket var 20 gånger högre än samma klockslag dagen innan.
Priset föll snabbt, men igår hände det igen. På fredagsmorgonen spräckte elpriset återigen 1.000-eurosgränsen per MWh.
Att elpriset nått sådana extrema toppar på senare tid beror enligt Erling Gustafsson, vd för Ålands vindkraft ab, på kylan och den stora efterfrågan på el den skapar.
-Ja, det beror på kylan och att den kom som en överraskning. Eftersom man inte hade väntat sig denna kyla hade man inte fått igång kraftverk som ligger oanvända. Då blir det dyrt när de ska startas. Sedan står flera av kärnkraftverken i Sverige stilla.
Elen räcker inte till
Det är de olika driftcentralerna som ska se till att det finns el så det räcker till i Norden. När kylan slår till, efterfrågan ökar och man ser att elen inte lär räcka tvingas man höja priset för att det ska bli lönsamt att starta olika gasturbiner och gamla ångkraftverk som kan täcka upp underskottet.
Hur påverkar då de tillfälligt mycket högra elpriserna oss konsumenter? Det enkla svaret är i det flesta fall: inte alls. Detta eftersom de allra flesta privathushållen på Åland betalar sin el efter en redan fastslagen årstariff.
-Som konsument märker du ingenting. Det märks ingen skillnad alls i nästa månadsfaktura, säger Jan Wennström, vd för Ålands elandelslag (ÅEA).
Fast om topparna blir många kan väl priset påverkas på sikt?
-Det beror på. Det behöver inte märkas, men det är lite svårt att säga. Vi har olika prissäkringar, så det är först i efterhand man kan säga vilka effekter dessa pristoppar får. Fast jag kan inte gå in på dem i detalj eftersom det rör sig om affärshemligheter.
Företagen drabbas
Några som däremot påverkas är de företag som köper sin el till ett rörligt timpris. För dessa kostade verkligen elen 1.000 euro/MWh under fredagsmorgonen.
-Dessa drabbas till 100 procent av prisökningen. Det är ganska vanligt att företagen betalar timvisa priser på Åland, och vi för en kontinuerlig dialog med dem, säger Jan Wennström.
-Vissa elintensiva företag, till exempel de stålverk som finns i Sverige, kan helt stoppa produktionen när elen blir för dyr. Det är helt enkelt inte lönsamt att hålla produktionen igång.
Trots att många av de stora företagens elförbrukning delvis är prissäkrad har flera svenska företag, bland annat SCA och Stora Enso, dragit ner på produktionen till följd av de skenande elpriserna.
Vindbolagen jublar
Men om de höga elpriserna är dåliga nyheter för tillverkningsföretagen är de åländska vindkraftsbolagen desto gladare, förutsatt att det blåser under pristopparna det vill säga.
-Det är priserna som bestämmer våra intäkter, så om vi råkar ha produktion under pristopparna kan vi tjäna en del. Vi har haft lite tur i och med att det har blåst hyggligt när priserna varit som högst, säger Erling Gustafsson
-Men det är inte så att vi täljer guld med kniv. Det rör sig bara om några få timmar, så det är ganska lite i slutändan i och med att ett år har 8.760 timmar.

Fredrik Rosenqvist