I onsdags firade Emelia namnsdag, då passade stiftelsen Emelia i Sjökvarteret på att fira det framskridna bygget av Galeasen med samma namn. Förutom god traktering i form av en lax- och torsksoppa med tillhörande dryck och hembakt hemvete, signerat Christian Ekström från Stalldalen, bjöd man på en presentation av projekt Emelia av stiftelsens ordförande Stefan Olofsson.

I finvädret gick han metodiskt igenom var projektet nu befinner sig, och hur tidsplanen ser ut framöver. 31 spanter är för närvarande på plats på kölstocken, cirka tolv saknas ännu. När de har hittat sin plats monteras den imponerande förstäven som ligger färdig inne i hallen där också spanterna har tillverkats.

– Därefter läggs kölsvinet på plats, varefter akterstäven och akterspegeln monteras, förklarar Stefan Olofsson.

När görs allt det här?

– Det beror ju i viss mån på hur finanserna ser ut, men om vi kan jobba i ett sträck från september, som planerat, kan det vara färdigt i slutet av januari.

Unikt kassaskrin överlämnades

I det skedet är det tänkt att Emelia täcks in helt och hållet för att man ska kunna komma igång med förstärkningar och bordläggningen som görs med 2,5 tum tjocka ekplankor. Dessa måste först basas i ånga för att bli formbara i enlighet med skrovets böljande linjer.

– Vid basning utsätts de för het ånga, man brukar tala om en timme per tum. Efter det är plankorna som spagetti, säger ordföranden.

Den ursprungliga galeasen Emelia byggdes för bonden och affärsmannen Emil Mattsson från Torp, Hammarland år 1889. En stor attraktion under onsdagen var när två av hans barnbarnsbarn, Siv Wilén och Susanne Nygård, överlämnade ett kassaskrin som härstammar från originalgaleasen till stiftelsen.

Som tack får syskonen var sin hedersknap, snickrade av överblivet spillvirke från Emelias spantbygge. Freddie Olin och ett antal andra volontärer står bakom snickerierna, utöver knaparna finns det även allsköns skärbräden, spantmodeller och andra prylar av spillvirket. Tanken är att genom dem dra in ytterligare medel till projektet. Men just dessa, hedersknaparna, går inte att köpa för pengar – de måste förtjänas.

Stefan Olofsson tackade och bockade å stiftelsens vägnar för donationen.

– Håll med om att det är ett imponerande kassaskrin, det är knappt så jag orkar bära det, sade han i publikens riktning.

Någon i folkmassan frågade om det är för att det är fullt av pengar?

– Nej, men det går att fylla på under dagen, tipsade ordföranden till publikens stora förtjusning.

Budkrig om flaskskepp

Siv Wilén och Susanne Nygård berättar för Ålandstidningen att de hittade skrinet under en trappa hemma i deras bortgångna föräldrars hus.

Visste ni då vad det var ni hade hittat?

– Vi var inte helt säkra först, men eftersom vi kände till vår farmors pappas historia som byggherre för originalet Emelia förstod vi snabbt var den kom ifrån.

Systrarna gissar också att skeppet fick sitt namn från just byggherren själv.

– Han hette ju Emil.

Bland de snickrade varorna skymtar också ett flaskskepp som väcker nyfikenhet. Lite efterforskning visar att skeppet är tillverkat av Birger Bergman som sitter några bord bort och njuter av fisksoppan tillsammans med sin hustru Lisbeth Bergman.

Genom åren har Birger Bergman byggt ungefär 130 flaskskepp. Han berättar att just detta flaskskepp är en gåva från honom, till stiftelsen, och att det senare under kvällen ska säljas på auktion.

Hur mycket hoppas du att det ska inbringa?

– Minst 100 euro, annars tar jag tillbaka det, säger han med ett skratt.

När auktionen väl kom i gång utkristalliserades snart två parter som hamnade i något av ett budkrig, och flaskskeppet inbringade slutligen imponerande 600 euro.

– Det är vi mäkta nöjda med och glada för, säger Stefan Olofsson.