Ålandstidningen har tidigare berättat, senast i går, om den extrema torka som slagit hårt mot jordbrukare i hela Nordeuropa. Framför allt vallväxter, alltså det gräs som används som djurfoder och inte lika ofta konstbevattnas på grund av storleken på odlingarna, har drabbats hårt av torkan.
Evert Paulsson och gården Vestergårds i Lumparland är en av många i Norden som tvingats till åtgärder på grund av torkan. En vanlig sommar är silorna fulla av foder den här tiden på året, men i år gav den första grässkörden inte ens hälften av vad den brukar. På åkern där den andra skörden nu borde vara grön och vuxit sig meterlång är gräsen gula, torra och knappt en kork höga.– Den andra skörden blir det ingenting av, säger Evert Paulsson.
Precis som många andra köttbönder blir gräsen som skördas under sommaren djurfoder. Totalt äter hans cirka 300 djur mer än 1.800 ton foder varje år.Evert Paulssons verksamhet går ut på att han köper tjurkalvar från mjölkgårdar och föder upp dem till slakt. I snitt spenderar tjurarna cirka ett och ett halvt år på gården i Lumparland innan de skickas iväg.– Djuren skickas kontinuerligt i väg på slakt samtidigt som nya kontinuerligt köps in från mjölkgårdar. I snitt skickar vi iväg 15 tjurar per månad för slakt.
100 till slaktMen sommarens svåra torka har gjort att Evert Paulsson tvingas göra sig av med en tredjedel av tjurarna. Annars kommer inte det foder som årets skörd ger att räcka till i vinter.– Jag har pratat med slakteriet och sagt att vi måste köra bort 100 djur. De börjar hämta dem om några veckor.
Han berättar att han så här länge klarat sig på reserven från förra årets skörd. Men att han nu måste börja mata djuren med det som skördats i sommar.– Allt spannmål måste slås till ensilage och jag får hoppas att det blir en tredje grässkörd i sommar. Eftersom läget är svårt i hela norra Europa är det inte bara att importera. Ett alternativ är att köpa in lusernpellets från Frankrike som komplement, men det är väldigt dyrt.
I nuläget vet han inte om han under hösten kommer att tvingas skicka ännu fler djur till slakt.– Jag har vidtagit åtgärder och nu måste vi se vad som händer. Varje droppe är välkommen och det kommer att ta tid att bygga upp beståndet igen. Man får hoppas på nästa års skördar.
Kostar pengarEvert Paulsson berättar att konstbevattning är uteslutet för många som skördar stora områden gräs.– Det går inte att bevattna med saltvatten och då behöver man tillgång till en damm eller ett träsk. Det är arbetsamt och kostsamt och helt otänkbart att börja konstbevattna hundra hektar mark.
Sedan maj uppskattar han att det har kommit cirka 15 millimeter vatten i Lumparland.– Jag har aldrig varit med om någonting liknande. Normalt ska både gräsen och spannmålen vara midjehöga. Men när temperaturerna är på den här nivån med våra långa dagar knäcker det all växtlighet.
För honom själv innebär det främst ett hårt slag mot ekonomin.– Det påverkar helt klart ekonomin när man tvingas minska på djuren och köpa in foder. Flera av djuren jag skickar iväg är inte heller färdigvuxna vilket betyder att jag får mindre betalt. Den här torkan kostar miljontals euro för det åländska jordbruket.
Orolig för slaktköI normala fall tröskas delar av de åländska spannmålen för export från Åland. Men i år tror Evert Paulsson att mycket spannmål kommer att slås till gräs.– Båtarna går nog åt andra hållet i år. Hela den här situationen är också svår för många hästägare som är vana med att köpa ensilage eller höbalar från jordbrukare. Det här är ett problem också för dem.
I Sverige pratas det om slaktköer på upp till nio månader för köttbönder som anmält djur till slakt under sommaren. Evert Paulsson hoppas innerligt att en liknande situation går att undvika på Åland.– Jag är rädd för att en sådan situation kan uppstå. Många befinner sig i samma situation som jag. När det inte finns mat måste djuren slaktas. Jag hoppas att alla djurägare som vet att de måste slakta meddelar slakteriet så fort som möjligt så att den situationen undviks.

Kevin Eriksson