Patientrådet, som tillsattes förra våren, har nu avverkat halva sin mandatperiod.

I gruppen finns erfarenhet av psykiatriska sjukdomar, missbruk, somatiska sjukdomar, våld i nära relationer, minnessjukdomar, institutionsvård och barn med funktionsnedsättning. 40 personer anmälde intresse av att vara med i rådet, berättar ordföranden Sandra Rasmussen. Av dessa valdes sex personer ut.

– Vi har försökt få med en så bred erfarenhet som möjligt.

En av rådets sju medlemmar är Veronica Johansson. Hon är advokat och har jobbat 15 år med personskadereglering – till exempel med ärenden som rör personer som råkat ut för trafik- eller läkemedelsskador.

– Jag sökte mig till patientrådet för att jag, trots den här erfarenheten, upplevde hur svårt det är som anhörig att föra fram synpunkter på vården. Jag kände att jag förhoppningsvis kan göra det lättare för patienter och anhöriga, och i rådet kan jag också jobba för att förbättra patientsäkerheten.

Rådet får uppdrag från Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) ledningsgrupp. Uppdragen rör sådant som är aktuellt i ÅHS verksamhetsutveckling och där ledningsgruppen ser det som extra värdefullt att få ett starkare patient- och anhörigperspektiv.

– Rådets arbete är övergripande, det handlar om strategiska frågor som rör ÅHS verksamhet som helhet, säger Sandra Rasmussen.

Ett av de två första uppdragen var att utforma hur rådet ska arbeta för att ha ett så stort inflytande som möjligt på verksamhetsutvecklingen.

– Det finns en stor erfarenhet och ett stort engagemang i rådet, här är utmaningen att omvandla det till handling och få ett konkret resultat, säger Sandra Rasmussen.

Det gäller att ha ett flexibelt arbetssätt. Det är inte alltid medlemmarna har möjlighet att vara borta från sina ordinarie jobb för att kunna vara med på mötena. I de fallen har möten hållits via Teams och Sandra Rasmussen har även ibland träffat vissa medlemmar separat.

Dialogmöte

Det andra uppdraget var att diskutera vilka samverkansområden ÅHS borde prioritera tillsammans med Kommunernas socialtjänst (KST) och kommunerna.

– Vi har till exempel tyckt att det är viktigt att komma vidare med gemensamma patient- och klientplaner, säger Sandra Rasmussen.

Just samverkan är ett område som intresserar medlemmen Charlotta Wallén Eriksson.

– Jag tror att ÅHS skulle kunna samverka mer med föreningslivet och det kommunala, säger hon.

Gruppen kan ta eget initiativ och lyfta frågor som man själv anser är viktiga. Nyligen bjöd man till exempel in Ålands handikappförbund och dess medlemsföreningar till ett möte, med målet att utveckla samarbetet mellan dessa och ÅHS.

– Vi förde fram ett förslag på hur man kan få en systematik i hur ÅHS kan ta emot feedback av förbundet och föreningarna. En gång gång per år ska de föra sina samlade erfarenheter till oss så att vi kan få en överblick, säger Sandra Rasmussen.

Helikopterperspektiv

Det händer ganska ofta att Charlotta Wallén Eriksson blir kontaktad av anhöriga eller patienter som vill uppmärksamma olika frågor. Hon tar till sig informationen, men för rådets medlemmar är det alltid viktigt att ha ett helikopterperspektiv med sig.

Rådets uppgift är alltså inte att föra synpunkter vidare i enskilda fall, här finns redan alternativen att patienten själv tar kontakt med vården eller med patient- och klientombudsmannen.

– Om vi läser eller hör om något särskilt försöker vi ändå diskutera det på en övergripande nivå – vad kan vi ta med oss? Men vi ska inte sitta och göra något som någon annan redan gör, säger Veronica Johansson.

Ett år kvar

Gemensamt för medlemmarna, säger Veronica Johansson, är att de vill se resultat. Det är en inställning som underlättat – det är nämligen en hel del områden de har fått sätta sig in i under året. Medlemmarnas breda erfarenhet är också en fördel.

– Det finns till exempel fem samverkansavtal, det är inte lätt att ta sig igenom dem och förstå vad de innebär, men här har vi alla kunnat lyfta saker som vi tycker att vi ska fokusera på. Det är en spännande utmaning.

Inom patientrådet har en utvärdering gjorts av det första året, och även ÅHS ska utvärdera rådets arbetssätt. Rådets mandat är två år, och planen är att tre av rådets sju medlemmar ska bytas ut om ett år. Sandra Rasmussen säger att det nuvarande rådet har satt ribban högt, och alla är de eniga om att de landat på fötterna.

– Grunden för ett fortsatt patientråd är att det verkligen kan göra skillnad, och det hänger mycket på att jag skapar förutsättningarna för det och på vilka uppdrag ledningsgruppen skapar, säger Sandra Rasmussen.