Föreläsningen anordnades av Ålands gymnasium tillsammans med Feministparaplyets projekt ”UNGA – jämställd skola och fritid”. Genom projektet har frågor kring sexuella trakasserier tidigare diskuterats med både elever och lärare.
Nu har det blivit föräldrarnas tur.
– Alla behöver verktyg för att kunna reflektera över de här sakerna med barn och unga. Det är ett tema som är obekvämt, säger Malin Gustavsson.
Bakgrunden till föreläsningen är att åländska ungdomar i den senaste Hälsa i skolan-undersökningen rapporterade att de blivit utsatta för sexuellt ofredande i dubbelt så hög grad som ungdomar i resten av Finland.
– Jag upplever att det inte hjälper att skolorna tar upp frågorna. Det här är något som i allra högsta grad berör föräldrarna, säger Malin Gustavsson.
Förebyggande samtal
Det finns tre grundläggande grejer hon tar fasta på som hon vill att föräldrar ska tänka på i samtalen med sina ungdomar. Den första är att det aldrig är den som blivit utsatt som gjort något fel.
– Förövaren vill lägga skammen och skulden hos den unga. Därför är det så viktigt att tidigt ha det som utgångspunkt, att det inte är sant. 
Den andra punkten är att bygga ett förtroende genom att diskutera frågorna förebyggande.
– Barn och unga behöver ord och begrepp och förståelse för var gränsen går. Det gäller både respekten för andras kroppar och rätten att försvara sin egen kropp och ifrågasätta andra människors anspråk på ens kropp. Vi som vuxna har en skyldighet att ge dem det.
Malin Gustavsson är noga med att inte ställa någon mot någon annan.
– Jag tror inte att någon kan säga vad som är värst, att vårt barn har blivit utsatt eller att det är den som är förövaren.
Hon betonar att unga personer också utsätts över nätet, och att det är föräldrars ansvar att veta vad de ser och upplever genom sina telefoner.
”Otroligt förtroende”
För det tredje måste man som vuxen kunna känna sig bekväm med att prata om sexuella trakasserier, säger Malin Gustavsson.
– Det betyder att vi måste kunna prata med vår partner eller våra bästa vänner om de här sakerna. Vi måste själva reflektera över vår relation till dem. Om vi inte kan prata med dem blir det jättesvårt att prata med en tonåring som är helt ointresserad. Vi måste kunna möta våra unga, inte bara ge information.
Det är väldigt vanligt att ungdomar känner sig obekväma med att prata om den typen av frågor, och det är därför extra viktigt att som vuxen inte vara det, säger hon.
– Det finns inget värre än en förälder som är obekväm. Man måste lära sig att få ett avslappnat förhållande till de här sakerna Och då pratar man med andra vuxna först, man börjar inte med att gå hem och prata med sina barn. Relationen kommer inte att bli bättre om vi har dem som testkaniner. Det är ändå svåra saker.
Hon poängterar också att man aldrig får förminska eller ifrågasätta när ett barn eller en ungdom berättar om sina upplevelser.
– Forskning visar att barn och ungdomar berättar vad de är med om, men blir inte tagna på allvar. Att vårt barn kommer till oss är ett otroligt förtroende vi får och det måste vi ta på allvar. Det är så pass förekommande att vi kan utgå från att vårt barn troligtvis har blivit utsatt.
I bemötandet är det viktigaste att vara en trygg plats och kunna lyssna, snarare än att genast behöva agera, säger hon.
Anonyma frågor
Malin Gustavsson håller interaktiva föreläsningar. Det innebär att att deltagarna under inledningen kan skicka in frågor anonymt via sina telefoner.
– Jag tänker att alla har kommit dit för att det är något speciellt de funderar kring, och det är egentligen irrelevant vem som har kommit dit med vilken fråga, säger Malin Gustavsson.
Sedan bygger hon föreläsningen kring de frågor hon får in.
– Ibland är det något som har hänt deras barn eller som har hänt i skolan eller på fritiden. Jag ser också en uppgivenhet bland föräldrar att barnen inte lyssnar på dem, särskilt de som har tonåringar. Hur ska man prata om de här sakerna? 
Relationen viktig
Efter den senaste Hälsa i skolan-undersökningen gav landskapsregeringen (LR) företaget Ekvalita, där Malin Gustavsson är vd, i uppdrag att reda ut vad resultatet beror på. Utredningen visar ännu bara preliminära resultat, men de kommer att sammanställas i en rapport.
Ett tydligt mönster som syns redan nu är att bland barn som rapporterar en lika hög grad av utsatthet för sexuellt ofredande är nivåerna av depression och ångest mycket lägre hos de som har en bra relation till sina föräldrar och kan prata med dem. 
– Det visar hur viktigt det är för våra barns hälsa att vi som föräldrar finns där för våra barn.

Fredrika Fellman