Åländska Isabell Storsjö är sedan ett år tillbaka både ekonomie doktor och anställd vid ett forskningsprojekt vid Åbo universitets juridiska fakultet.

Hennes avhandling kombinerar koncept och tankesätt från hennes ekonomistudier vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors med hennes senare studier i juridik, och enligt henne själv skulle hon aldrig ha kommit in på den banan om hon inte först hade misslyckats med intagningsprovet till juridikprogrammet.

– Det började med att jag bestämde mig för att åka till Helsingfors och studera, och jag kände ingen som gjorde det så jag hade egentligen ingen aning om vad inträdesprovet gick ut på. Så jag kom inte in, men jag hade också skrivit inträdesprovet till Hanken och kommit in där, så jag tänkte att jag skulle gå där ett år och sedan prova söka in till juridikprogrammet igen, säger hon.

Men hon fastnade mer än hon hade väntat sig vid Hanken.

– Dels tyckte jag det var intressant, dels träffade jag min pojkvän som nu är min man där.

Intensiva år

Ett par år senare skrev Isabell Storsjö på nytt inträdesprovet till juridikprogrammet och kom in, men behöll då sin studieplats vid Hanken. När hon skrev sin magisteravhandling hade hon redan börjat tänka kring rättsprocesser och hur de skulle kunna effektiviseras, och efter det sökte hon också in på Forskarskolan.

Hon började jobba vid ett forskningsprojekt på ämnet inom Hanken.

– Det började som en liten sidogrej, och sedan blev det en ganska stor grej. Och sedan blev jag gravid och mammaledig, och när jag kom tillbaka hade jag en liten kris där jag hade både forskar- och juridikstudierna halvvägs färdiga och fortfarande ingen aning om vad jag ville bli när jag blev stor, säger hon och skrattar.

Hon fokuserade på att bli klar med juridiken ändå till det att pandemin kom. Då inleddes ett pusslande där hon skiftade från att skriva tentor, skriva på sin avhandling och sköta sitt barn.

– Just då var pandemin som värst precis där vi bodde, i Esbo och Nyland, säger hon.

Till slut blev hon ändå färdig jurist, tog upp sin avhandling igen och fick jobb vid ett forskningsprojekt vid Åbo universitet. Då hade hon även blivit gravid igen.

– Jag såg annonsen där de sökte en post-doktoral forskare, någon som kunde det här med supply och value chains, och det kändes som att det passade mig perfekt så jag sökte och fick tjänsten. Det var intressant att börja ett nytt jobb när jag var sju månader gravid och precis skulle bli mammaledig igen, säger hon.

Att avhandlingen nu är klar, och har blivit en fysisk bok som ligger på bordet framför henne, ser hon som slutet på ett kapitel i livet, och hon tror inte att hon hade hamnat här om det inte hade varit för att hon misslyckades med sitt första inträdesprov.
– Jag hade inte kommit in på det här spåret eller gjort de kopplingar som jag nu gjorde. Vägen jag har tagit har varit helt beroende av att jag haft en sådan vetgirighet, säger hon.

Överbryggar discipliner

Isabell Storsjös doktorsavhandling, Supply Chains for Societal Outcomes, handlar i grova drag om hur man kan applicera perspektiv från disciplinen Supply Chain Management i offentliga tjänster. En del handlar om hur ett tankesätt från logistiken som kallas Lean kan användas i till exempel rättsprocesser för att maximera värdet och effektivisera processen.

– Men inte bara att effektivisera utan också om att få ett helhetsgrepp och skapa ett mervärde för kunden, eller för det allmänna bästa. Det handlar om hur man kan förbättra rättsprocesser och hur medborgare bättre kan förstå och motiveras till att delta i dem, eller vilka tilläggstjänster de kan behöva. Det finns mycket kvar att göra forskningsmässigt, men rent praktiskt har finska riksdagen under de senaste åren behandlat en lagändring som grundar sig på samma tankesätt.

Hon tillägger:
– Jag kommer troligtvis att fortsätta titta på det, men den delen av min forskning har varit lite på paus.

Vid projektet för Åbo universitet fokuserar hon på hur juridiken fungerar i försörjnings- och värdekedjor i global handel.

– Vi är tre universitet som är med i ett projekt som heter LEXSECURE. Jag och mina kollegor tittar främst på internationell privaträtt, hur reglering av och mellan privata aktörer påverkar dem och deras handel och relationer, och hur de själva försöker reglera och använda juridiska undantag för att skydda sina egna intressen.

Projektet handlar om hur dessa aspekter av juridiken fungerar i globaka krissituationer. Hennes egen reflektion är att vetenskapen bakom försörjningskedjor lånat mycket från andra discipliner, men egentligen väldigt lite från juridiken.

– Juridiken har väldigt mycket egna metoder och intressen som kanske inte förstås av andra discipliner. Vi försöker i det här projektet överbrygga det och komma lite närmare den juridiska verkligheten, men även fast jag har båda perspektiven är det ibland svårt att överbrygga och använda termer och perspektiv från den ena disciplinen till den andra, säger hon.

Allt mer aktuellt

Även om ämnet är framåttänkande säger hon att det handlar om frågor som blir allt mer aktuella.

– Det finns många forskare som har börjat komma till samma tankar och börjat titta på företagsansvar och hur långt det sträcker sig när man ser till hela leverantörskedjan. Kan till exempel H&M anses vara ansvariga för de utsläpp som ”deras” fabriker orsakat i Bangladesh? I projektet är just det främst min kollega Jaako Salminens ansvar, men det är ett bra målande exempel för det händer hela tiden. Men det är fortfarande banbrytande då det saknas en juridisk aktör som kunde ta beslut kring det.

Hon menar ändå att det är något som i teorin kan komma att påverka Åland inom en obestämd framtid, men att man än så länge bara kan spekulera om omfattningen.

– Europeiska unionens råd har nyligen tagit ställning kring ett förslag som konkret skulle kunna innebära att Finland implementerar en lag där företag blir ansvariga för att försäkra att det inte förekommer människorätts- eller miljöbrott i deras ansvarskedjor. Det skulle till exempel kunna påverka Optinova, som opererar internationellt, eller Viking Line som säljer mycket varor från utlandet. Det kan bli ett ganska stort jobb.

Hon säger att hon känner att hon är på rätt väg, och vill fortsätta vidare i samma riktning.

– Allt är så sammankopplat i dag och att man kan hitta och identifiera nya kopplingar och förstå hur saker hänger ihop, det tycker jag är intressant. För min egen del tänker jag att jag vill fortsätta i forskningen, eller som alternativ kanske jobba som sakkunnig, men oavsett använda allt det jag läst för att göra saker bättre, eller göra förändringar som kan inverka på samhället, små steg mot en bättre framtid, säger Isabell Storsjö.