Allt började med en svår förlossningsdepression. Mia Lundin, utbildad IVA-sjukskötare, hade fött sitt andra barn. Hon var långt hemifrån och saknade ett kontaktnät; hon hade inget stöd. Men det fanns en kraft att ta tag i situationen.

– Jag tänkte ”Det måste finnas en lösning. Jag går inte med på att må så här”.

Mia Lundin fick en hormonbehandling med bioidentiskt progesteron och alla hennes symtom försvann. Så vad hände och varför fungerade det? Hur påverkar de kvinnliga könshormonerna hjärnan? Varför mår vi som vi mår under olika delar av menstruationscykeln?

För att få veta mer vidareutbildade Mia Lundin sig inom gynekologi och obstetrik, och hon har sedan 1989 jobbat med behandling av hormonella förändringar och obalanser så som pms, förklimakteriet, klimakteriet och förlossningsdepression. Under 18 år drev hon sin egen gynekologiska klinik i Santa Barbara i Kalifornien. Som så kallad ”nurse practioner” fick hon diagnostisera, behandla och skriva ut recept.

Hon har även skrivit flera böcker, bland annat prisbelönta ”Female brain go insane” (”Kaos i kvinnohjärnan” på svenska). Den senaste boken heter ”Vägen till hormonell balans”.

Helhetsgrepp om måendet

Mia Lundin bodde 37 år i USA. Nu bor hon åter i Sverige och driver sedan fem år tillbaka den privata kliniken Her Care i Stockholm. Kliniken har ett 28 personer starkt team med läkare, barnmorskor, sjuksköterskor, näringsterapeuter och samtalsterapeuter: De har hittills hjälpt 22.000 kvinnor, säger hon.

– Vi tittar på underliggande orsaker i stället för att bara stoppa ner ett piller i halsen.

Hur är det med tarmhälsan? (”Vi är inte vad vi äter, vi är vad vi absorberar. Det är jätteviktigt.”) Signalsubstanserna? Stress? Sömn, immunförsvar, vitaminer, sköldkörtel …? Man tittar på helheten, och ger behandling därefter. Det kan handla om allt från hormonersättning och läkemedel till kostplan och terapi.

För Mia Lundin är det en självklarhet att man tar ett helhetsgrepp om måendet. Men hon säger att Sverige ligger efter USA när det kommer till just kvinnohälsa.

– Jag vill väcka ett intresse för den här typen av vård. Lyssna på patienterna, ta dem på allvar och erbjuda olika alternativ. Det finns hjälp att få.

Kunskap är makt

Samtidigt är det kanske inte lätt att veta när man ska söka vård – och för vad. Vad är normalt? Hur mycket ska man stå ut med? Och vad beror besvären egentligen på? De besvär som en kvinna kan uppleva under olika hormonella faser i livet (se faktaruta) kan förstås också handla om något helt annat. Eller så kanske den där sjukskrivningen för utbrändhet egentligen beror på hormonell obalans.

– Knowledge is power (kunskap är makt, reds anm), säger Mia Lundin.

Hon rekommenderar kvinnor att vara pålästa när de söker vård, så att de kan ställa krav.

– Och ta med dig någon, säger hon.

Det är också viktigt att man får veta vilka fördelar och risker som finns med olika behandlingar så att man som patient kan fatta ett välavvägt beslut.

Blivit ifrågasatt

Mia Lundin är en väl anlitad föreläsare, och nyligen drog hon fullt hus när hon föreläste på Åland. Hon säger att hon gjort en fantastisk resa, men att vara entreprenör och komma med något nytt är inte helt enkelt, även om hon inte direkt blir motarbetad.

– Men jag har på omvägar fått höra från patienter att jag inte är att lita på.

– Jag tar gärna den debatten, säger hon. Jag har forskningen med mig och står på evidens.

Är hormonerna nyckeln?

– Om de är orsaken.

– Vore det så att du åt väldigt hälsosamt, att din tarm fungerade, att du inte stressade mycket, att du sov och tog det lugnt ibland – då skulle du inte gå igenom förklimakteriet.

I förklimakteriet blir de premenstruella symtomen fler och värre, och man kan även må dåligt under mensen. Man är arg och irriterad. I klimakteriet är man mer ledsen och har svårt att ta tag i saker.

– Men alla får inte symtom. Jag har sett allt under de här åren. Allt från vallningar till att man inte känner igen sig själv till att man inte vill leva längre.

Men ingen ska behöva ”lida igenom” det, poängterar hon.

– There is always a way (det finns alltid hjälp). Du behöver inte må så här.

Och det är inte bara kvinnorna som behöver upplysas, menar Mia Lundin, även männen runt omkring behöver få information.

Går åt rätt håll

Så vad kan den offentliga vården göra för att bli bättre på kvinnohälsa?

– Jättesvår fråga, säger Mia Lundin men efterlyser samtidigt en systemförändring.

Gynekologerna är pressade – och för få – och barnmorskorna har inte heller tid, upplever hon. Mia Lundin anser att man ska satsa mer på, och utbilda, barnmorskorna.

– Jag vill att alla ska ha tillgång till det här innan jag dör.

Går det åt rätt håll?

– Det gör det. Mycket har hänt de sista åren. Det är en kostnadsfråga, men jag är hoppfull.