Åland får en förordning om de språkkunskaper som krävs av statsanställda på Åland. I förordningen kräver färre tjänster finskakunskaper och svenskans ställning stärks.
LAGSTIFTNING - Den förra språklagstiftningen var både oerhört detaljerad och föråldrad. Den preciserade språkkraven för en rad olika tjänster. Flera av de examina som tjänsterna kräver finns inte längre, säger lagstiftningsråd Sten Palmgren.
Foto:
Han berättar att den nya förordningen är smidigare genom att språkkraven kan anpassas beroende på vilken typ av tjänst det rör sig om.
- Förordningen bringar ordning och reda på ett område som har varit rörigt, säger landshövding Peter Lindbäck.
Han väntar sig att det nu blir lättare för myndigheterna att se vad som gäller vid rekrytering framöver.
- Tidigare var kraven utspridda i lagen, det var svårare att få översikt.
Färre tjänster med finskakrav
Förordningen ställer ett allmänt krav på de statligt anställda på Åland. Alla ska ha de språkkunskaper som deras arbetsuppgifter kräver, med beaktande av att landskapet är enspråkigt svenskt.
- Den skrivelsen innebär en stärkning av svenska språket. Den garanterar att alla ska kunna svenska, säger Sten Palmgren.
Av de statligt anställda med högskoleexamen krävs en utmärkt förmåga att tala och skriva svenska samt en nöjaktig förmåga att förstå finska.
- Det snävar av kretsen av de statligt anställda som behöver kunna finska, förklarar Peter Lindbäck.
Nöjaktig finska innebär att man hjälpligt ska kunna förstå innehållet i ett skrivet dokument, eller kunna förstå en finskspråkig persons ärende och vart den ska slussas vidare.
- I verkligheten innebär formuleringen inte särskilt goda finskkunskaper. Det är samma krav som ställs på svenska i en finsk kommun, berättar Sten Palmgren.
Foto:
Omdebatterad fråga
Ända sedan självstyrelselagen reviderades 1991 har Åland saknat en förordning om språkkrav för statligt anställda.
I femton år har förslaget vandrat fram och tillbaka mellan landskapet och justitieministeriet. Det har försenats både av pappersexercis och av en diskussion om det ska finnas krav på finskakunskaper eller inte.
Peter Lindbäck tycker att förseningen är onödig.
- Förordningen borde ha kommit redan för femton år sedan.
Han förklarar att som nuvarande självstyrelselag ser ut ska statliga myndigheter på Åland kunna ge betjäning på finska.
- Självstyrelselagen ger finska medborgare rätt att tala finska i egen sak inför domstol och statsmyndigheter i landskapet. Den rättigheten måste vi kunna leva upp till.
Högre krav för domare
Kravet på finska är högre ställt för domare, tingsfiskalier och notarier vid Ålands tingsrätt samt för domare vid Ålands förvaltningsdomstol. För de tjänsterna krävs dessutom nöjaktig förmåga att tala finska.
- Det har att göra med att en domare behöver kunna förstå en finskspråkig part i ett mål, säger Peter Lindbäck.
De nya språkkraven gäller vid rekrytering. Befintlig personal kommer inte att beröras.
Förordningen kräver också kunskaper i engelska i vissa fall, samt att språkkunskapskraven måste kunna motiveras objektivt. De får inte användas för att diskriminera andra medborgare inom EU.
- Det här handlar om en anpassning till EU-lagstiftning. För vissa tjänster krävs inte utmärkta kunskaper i svenska. Till de platserna vore det fel att neka tillträde för de som inte talar en perfekt svenska, säger Lindbäck.
Tone Nordling
