Landskapets fastighetsverk gjorde ett starkt resultat 2020. Även om den förvaltade ytan minskade något ökade ändå både omsättningen och resultatet jämfört med året innan.

– Det är frågan om ett rekordresultat enligt det sätt vi räknar internhyror på, säger fastighetsverkets vd Stefan Rumander i samband med en presentation av fjolårets bokslut.

Även antalet anställda ökade.

Värdet på fastighetsverkets tillgångar beräknades under fjolåret till 180 miljoner euro, en minskning med två miljoner jämfört med 2019. Likviditeten beskrivs som mycket god.

Behöver regler

Fastighetsverkets likviditet har varit i blickfånget den senaste tiden efter att det framkom att landskapsregeringen frusit sina betalningar av internhyror till verket.

Medan landskapsregeringens likviditet för tillfället är pressad har fastighetsverket i flera år gjort goda resultat och sitter därför på medel som i praktiken är landskapets. Att frysa betalningen av internhyror var under andra halvan av 2020 ett sätt att överföra en del av dessa medel.

– Det landskapet har lånat genom att inte betala internhyror är en summa på 18 miljoner, och det är pengar som fastighetsverket inte behöver varken i år eller nästa år, säger finansminister Roger Höglund och tillägger:

– Det är heller inte meningen att landskapet inte ska betala hyra. Vi måste ha ett regelverk för det här.

Systemet ses för tillfället över, och hanteringen av likvida medel kan därmed se annorlunda ut i framtiden.

– Att pengarna är låsta vid fastighetsverket är inte det mest gynnsamma för landskapet. Även om likviditeten nu är kopplad till fastighetsverket hindrar det inte att vi justerar den genom interna avtal, säger Ida Hellgren som är avdelningsjurist på finansavdelningen och ansvarig för ägarfrågor.

Inte uttalat

Fastighetsverket har också möjlighet att lösgöra ytterligare medel. Sedan verket grundades 2016 har man sålt fastigheter till ett värde av tre miljoner euro. Under 2020 var siffran 0,3 miljoner.

Enligt Stefan Rumander har man nu kommit till en punkt då det inte finns några självklara försäljningsobjekt kvar. Däremot äger landskapet en del mark som kan bli aktuell att avyttra.

– Det handlar alltså inte om kärninnehav som kungsgårdar, fornminnen och liknande, utan om till exempel skogsskiften och åkermarker. Man kan tycka olika om ifall landskapet ska bevara sådana för framtiden eller inte.

Även ett antal holmar som kommit i landskapets ägo under oklara omständigheter ingår i portföljen som kan bli aktuell för försäljning.

Finansminister Roger Höglund säger att det för tillfället inte finns någon uttalad politisk vilja att sälja dylika områden, men att man behöver föra en diskussion om saken.

– Min grundsyn är att om man äger något som man inte har någon användning för nu eller i framtiden, då ska man absolut överväga att sälja det, annars kan det innebära att man hindrar någon annan att göra något med området.

Mest rationellt

Ett annat nytt projekt som potentiellt kan innebära besparingar för landskapet är en översyn av de externa hyresavtal som vissa landskapsmyndigheter ännu har. Uppdraget kommer från finansministern.

– I uppdraget ingår allt från hur stora lokaler och vilken hyresnivå man har till hurdana behov verksamheten har och hur villkoren i hyresavtalet ser ut. Det är en hel palett av information som ska samlas in, säger Roger Höglund.

Hur stora summor det är frågan om är i dagsläget inte känt.

– Mig veterligen har det här inte gjorts tidigare. När projektet är klart blir det säkert diskussion om vad som är mest rationellt. Om landskapet pekar med hela armen så agerar vi därefter, säger Stefan Rumander.