Johanna von Knorring Rosenlew på Finansministeriet (FM) kommenterade i Ålands radio i torsdags möjligheten att Åland kan få 47 miljoner euro som en följd av att Finland bokfört en intäkt på tio miljarder euro i statskassan. Pengarna var budgeterade för lån till elbolag, men användes inte. Hon sade att det är ett bokföringstekniskt grepp och att det därför inte kan ses som en intäkt, och som inte heller kan tillfalla Åland.
Finansminister Mats Perämaa (Lib) säger att det ekonomiska systemet inte har någon skillnad på hurdana intäkterna är.
– Det är inte sagt att vissa intäkter utgör grund för det och andra inte. Det är Ålandsdelegationen (ÅD) som ska fatta beslut utifrån självstyrelselagen och inte utifrån FM:s åsikt. Förmodligen har FM konstaterat att den här gången handlar det om mycket pengar, säger han.
Respekt för systemet
Mats Perämaa säger att det finns motsvarande situationer om man tittar bakåt, där Åland fått intäkterna.
– Vi måste hedra systemet, så att inte enskilda ministerier eller personer kan gå in och påverka. Om man är missnöjd med systemet får man sträva till att försöka ändra det. Det är inte vilket papper som helst. Självstyrelselagen är antagen med kvalificerad majoritet både i riksdagen och lagtinget. Man ska ha stor respekt för systemet i sig och inte ändra i det på grund av ena partens ekonomiska bekymmer.
Enligt systemet ska Åland få 0,47 procent att statens intäkter. När man tog fram det nya systemet som trädde i kraft 2021 ville Åland få mer ekonomisk behörighet men FM motsatte sig, säger Mats Perämaa.
– Ju mer behörighet vi har, desto mindre sådana här effekter.
LR bokför dock inte summan som intäkt före ÅD fattat beslut.
– Men det slår undan fötterna på det ekonomiska systemet om man helt plötsligt byter metod.
