Finlands regering har lovat att arbeta för en åländsk parlamentsplats på EU-nivå. Men något sådant arbete pågår inte i dag. Det bekräftar en rad nyckelpersoner i Bryssel för Ålandstidningen.
BRYSSEL Tidigare hette det att den åländska parlamentsplatsen var en förhandlingsfråga mellan Mariehamn och Helsingfors. Den skulle lösas inomstatligt. Åtminstone var det vad man hoppades på från åländskt håll.
Men under det senaste året har Finland lämnat det spåret och i stället sagt att regeringen ska arbeta vidare för platsen på EU-nivå. Det slås bland annat fast i ett principbeslut av regeringen i våras. Samma löfte har statsminister Matti Vanhanen vid olika tillfällen fört fram.
Den inomstatliga dörren är stängd, den europeiska ska däremot stå öppen.
Inga diskussioner
Fast hur öppen då? Finns det också en faktisk politisk verkstad bakom orden?
Jan Store, Finlands EU-ambassadör, är den kanske viktigaste spindeln i nätet i det finländska EU-arbetet. Det är ingen överdrift att säga att alla frågor av vikt passerar hans skrivbord på ambassaden i EU-kvarteren i Bryssel.
Han säger sig vara väl insatt i det åländska önskemålet om en parlamentsplats. Likaså om regeringens ståndpunkt, det vill säga att man ska arbeta vidare på EU-nivå.
Men på frågan om sådana diskussioner förs i dag svarar han:
- Inte vad jag vet.
Parlamentsplatserna spikade
Store säger att frågan om en åländsk parlamentsplats behandlades av regeringen i våras och att han då förstod att det "åtminstone i det här skedet inte är möjligt".
Han säger också att frågan var uppe i samband med konventet för några år sedan, men att det också då "tyvärr inte var möjligt". Några samtal om en åländsk parlamentsplats i dagsläget i Bryssel säger han sig inte känna till:
-Nu är det så att i och med Lissabonfördraget är de här parlamentsplatserna spikade. Men man vet inte vad som händer i framtiden.
Ett mandat mindre
En annan finländsk tungviktare i Bryssel är Anneli Jäätteenmäki, före detta statsminister och ledamot för Centern i Europaparlamentet sedan 2004. Inte heller hon säger sig ha hört om att det i dag skulle föras samtal från finländskt håll på EU-nivå om en åländsk parlamentsplats.
Däremot säger hon att man inom Europaparlamentet rent allmänt diskuterade minoriteters representation för ett år sedan:
- Något beslut har inte fattats i parlamentet, men åsikten var att det är mycket svårt eftersom det finns så många minoriteter i Europa. Om vi ger alla minoriteter en eller två platser blir det ganska många platser.
Hur ser du själv på en åländsk parlamentsplats?
- Allt är möjligt, men vi vet att den här frågan har varit uppe tidigare då Finland blev medlem. Nu har vi ett mandat mindre.
Ska man tolka det som att det är svårare nu?
- Det vet jag inte, men det är nu så att det är partierna i Finland som beslutar det.
En god idé
Också Jäätteenmäkis kollega i Europaparlamentet, Liisa Jaakonsaari (S), bekräftar samma bild. Det pratas inte om den åländska parlamentsplatsen från finländskt håll i EU i dag. Däremot tycker Jaakkonsaari att det principiellt är en god idé att föra upp frågan på EU-nivå.
- Det kan vara mer acceptabelt än att ta bort en av våra 13 platser. Det är en bra idé men jag tror det är ganska svårt eftersom det skulle kräva en förändring av grundfördragen.
Men i dag förs alltså inga diskussioner om en åländsk EU-plats?
- Nej.
Välkomnar alla försök
Från svenskt håll är Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M) mycket noga med att diskussionen kring en åländsk plats är "en finsk fråga". Han säger att han inte har någon särskild uppfattning, men tillägger att han tycker det är "oerhört viktigt" att den nordiska representationen är stark.
- Till den delen välkomnar jag alla försök som kan stärka den representationen.
I sitt arbete i Bryssel har däremot inte heller Hökmark stött på diskussioner från finländskt håll om en åländsk parlamentsplats.
- Inte i parlamentet, det är möjligt att det kommit som ett ärende, men jag har inte stött på de diskussionerna.

Niklas Lampi