Statsrådets EU-ministerutskott levererade i mars beskedet att Finland tar emot en ytterligare EU-parlamentsplats i samband med Brexit.Förslaget, som innebär att 27 av Storbritanniens 73 mandat omfördelas och Finland tilldelas ett 14:e EU-parlamentsmandat, hade tidigare motarbetats av Finland.I samband med tvärvändningen sade riksdagsledamot Mats Löfström att beskedet var ett stort steg på vägen mot en åländsk parlamentsplats.Den 13 juni gav ledamöterna sitt samtycke till ett utkast till beslut från Europeiska rådet som bygger på ett tidigare parlamentsförslag och nu har EU:s stats- och regeringschefer formellt godkänt förslaget.– Det stämmer. Toppmötet godkände förslaget i morse, säger Anton Nilsson, specialmedarbetare till Europaparlamenteriker Nils Torvalds i Bryssel.De nya reglerna träder i kraft i samband med Europaparlamentsvalet nästa år. Eftersom endast 27 av Storbritanniens mandat fördelas innebär det att antalet ledamöter minskar från 751 till 705 efter valet 2019.Anton Nilsson säger att det under processens gång funnits olika åsikter kring fördelningen.– Somliga har ansett att man inte ska fördela något av de mandat som försvinner, somliga att man borde ha fördelat fler. Andra förslag handlade om transaktionella listor, alltså gemensamma valkretsar som skulle täcka hela EU. Men de förslagen röstades ner ganska hastigt.Tanken med att inte fördela alla mandat i nuläget är dels för att ha platser i reserv om nya länder ansluter till EU-samarbetet. Dels för att i framtiden öppna upp för transaktionella listor.Nationell fråga14 av EU:s kvarvarande 27 länder får ett eller flera nya mandat efter Europaparlamentsvalet nästa år. Hur mandaten ska fördelas regionalt inom de respektive länderna är en nationell fråga.Är minoriteter i olika länder något som diskuterats i Bryssel när man arbetat fram det här förslaget?– Vi förde fram ett förslag om att göra lagstiftande regioner till egna valkretsar men den diskussionen dödades ganska snabbt. Inte för att folk var emot förslaget utan för att det är en ganska känslig fråga just nu med tanke på situationen i Katalonien. Det är få som är intresserade av att ta upp den här frågan på EU-nivå för tillfället.Anton Nilsson säger att det finns flera regioner i andra Europeiska länder som vill se makthavarna fatta samma beslut som Åland vill att Finland ska fatta.– I Spanien har det diskuterats i vissa regioner och Belgien har redan gett sin tyskspråkiga majoritet mandat i EU-parlamentet. Men det här beslutet tryggar inte en sådan diskussion i något annat land i nuläget. 

Kevin Eriksson