– Nytt är att Åland nu blir en del av det finska programmet, istället för att som tidigare ha en eget landsbygdsutvecklingsplan. Nu har vi ett eget kapitel i Finlands plan om våra åländska åtgärder. Dialogen med Helsingfors har varit riktigt bra, säger näringsministern.

Ser du någon risk att Åland tappar lokalt inflytande över jordbruket?

– Nej, jordbrukspolitiken är redan så integrerad och behörigheten delad så det blir ingen skillnad. Överlag är ju byråkratin kring jordbrukspolitiken tung för en liten förvaltning som den åländska.

Kommer de åländska lantbrukarna att märka någon skillnad i sin administration?

– Allt kommer att fungera som tidigare rent administrativt.

Fredrik Karlström lyfter fram tre huvudpunkter för Ålands del.

– Den nya planen innebär mindre byråkrati vilket är bra för alla. Den innebär möjligheten att rikta mer pengar mot djurhållningen. Och den sätter fokus på bevattningsfrågor, vilket är viktigt för Åland.

Arbetet med det nya CAP-planen har pågått sedan 2019. I fjol skickade Finland ett förslag till kommissionen och fick tillbaka ett brev med 220 synpunkter på planen. Utifrån detta förhandlade man sedan från april till mitten av juli tills man i onsdags kunde lämna över det nya förslaget till CAP-plan till EU-kommissionen.

Bevattningsstöd

Programmet beskriver hur åtgärder för att stödja bevattning och vattenförvaltning är speciellt viktiga för Ålands del. Det behövs insatser som skyddar främst odlingen av specialgrödor såsom potatis, lök och fruktodling. Eftersom grundvattenmagasinen på Åland generellt är små är de känsliga för torrperioder och vattenbrist där påverkar också ytvattentäkter.

I programmet nämns en rad olika stöd, bland annat för ekologisk produktion, odling av markförbättrande växter och saneringsväxter, odling av fånggröda, främjande av cirkulär ekonomi, anläggning av gräsbevuxna skyddszoner, energiinvesteringar för gårdar, naturbetesskötsel, och flera olika metoder för att främja en ekologisk kreaturshållningen.

Programmet beskriver att det finns cirka 14.000 hektar åkermark på Åland. Medelarealen på åkerskiftena är liten, i medeltal 1,45 hektar. Åkerformen är i allmänhet mycket oregelbunden och därför sällan lämpad för storskalig odling. Något som i särskilt hög grad gäller jordbruket i skärgårdsregionen. Dessutom finns cirka 7.000 hektar naturbetesmark av olika naturtyper i produktion.

Mycket specialgrödor

Karaktäristiskt för det åländska jordbruket jämfört med övriga landet är den omfattande odlingen av specialgrödor, grönsaker och fruktodling. Den ekologiska produktionen har vuxit sig stark det senaste decenniet. Av den totala åkerarealen var 28,2 procent ekologisk odlad år 2020, varav nästan 80 procent var vall.

Kommissionen förväntas formellt godkänna Finlands CAP-plan i början av september.