Elnätet är ett komplext system som kräver balans mellan produktion och konsumtion vid varje givet tillfälle för att fungera.
Balansen i elnätet upprätthålls till i första hand genom prognoser på hur mycket produktion som behövs, men också genom olika verktyg som snabbt kan reagera på frekvensstörningar i elnätet.
I Sverige, där Svenska Kraftnät (SVK) ansvarar för balanseringen, har kostnaderna för att skapa balans i elsystemet sexdubblats under det senaste två åren. Prognosen för 2024 är att trenden fortsätter. SVK har under de senaste åren uppmuntrat marknaden att komma in med mer balansering, och nya bolag som vill tjäna snabba pengar har etablerats i snabb takt.
Åland får vara med
På grund av ett avtal mellan SVK och Kraftnät Åland har motsvarande tjänster tidigare inte varit möjliga att leverera från Åland. I stället har Åland betalat ett fast belopp om drygt 70.000 euro till SVK för sin andel av de totala balanseringskostnaderna.
– Men sedan årsskiftet har vi ett nytt avtal på plats som gör det möjligt att leverera och sälja balanstjänster också på Åland, säger vd Conny Rosenberg.
Redan nu har flera aktörer fört diskussioner med såväl Kraftnät Åland som de åländska nätbolagen gällande möjligheter att koppla upp balanskapacitet mot det åländska elnätet. Conny Rosenberg vill inte gå in på vilka aktörer det är fråga om men säger att marknaden varit intressant under de senaste åren.
– Det har varit en riktigt lönsam investering som i praktiken varit återbetald på två år. Nu i och med det nya avtalet ser vi möjligheter för också åländska aktörer att delta. Det finns intressenter som tittar på att bygga batterilager.
Dyrare för Åland
Conny Rosenberg är samtidigt tydlig med att Kraftnät Åland för egen del inte ska göra några investeringar. Det nya avtalet gör det möjligt för åländska aktörer att sälja kapacitet till Kraftnät Åland, men däremot inte direkt på den svenska frekvensmarknaden.
– Målet på längre sikt är att åländska aktörer ska kunna vara på den svenska frekvensmarknaden, men nu har vi tagit ett första steg som innebär att Kraftnät Åland kan köpa in balanskapacitet från Åland. Om och när vi köper in lokalt minskar kostnaderna mot Sverige med motsvarande belopp, så i stället för att pengarna hamnar i Sverige kan de hamna hos någon som har en anläggning på Åland.
Anslutningen till Sverige vissa tekniska begränsningar. Kapaciteten på Sverigekabeln är i dag 61 megawatt.
– Det kommer inte vara möjligt att leverera alla olika balanstjänster från Åland och tjänsterna måste rymmas inom befintlig kapacitet. Det är svårt att svara på hur allt ska göras i dag. Det finns en del öppna frågor som behöver diskuteras med intressenter.
Bild
Åland kommer dock att få stå för sin del av de stigande kostnaderna för balanstjänster i Sverige. I och med det nya avtalet är uppskattningen att Åland får betala 200.000-300.000 euro per år. En kostnadsökning som hamnar på såväl producenter som konsumenter.
– Det var egentligen det vi först blev uppmärksammade på, att vi under de senaste åren betalat för lite. Då när vi gjorde om avtalet fick vi stället den här möjligheten att göra saker lokalt.
Batterianläggningar
I Sverige är det framför allt stödtjänster från batterier som ökat under de senaste åren, och enligt Conny Rosenberg är det också batterietableringar som diskuterats på Åland. Historiskt har kraftverk med snabb starttid och flexibel kraftproduktion som till exempel vattenkraft använts för balansering, men på senare år har behovet av ännu snabbare verktyg ökat i takt med att samhället elektrifierats och nya kraftslag tillkommit. Där är batterier mycket användbara eftersom de kan hantera frekvens upp och ned väldigt snabbt och precist. Blir det ett överskott i elnätet kan batterierna laddas och uppstår ett underskott kan de laddas ur. Balanseringen från SVK:s snabbaste reserv ska ske med mindre än en sekunds reaktionstid.
Men batterier är inte det enda kraftslaget som kan användas effektivt för balanstjänster i dag.
– På Åland skulle man kunna tänka sig att till exempel vindkraftverk kunde vara med och reglera genom att dra ned på effekt om frekvensen i elnätet stiger.
I Sverige kan privatpersoner också leverera stödtjänster genom att ingå avtal med så kallade aggregatorer. Aggregatorer aggrerar flera resurser (till exempel hemmabatterier från solcellsanläggningar) för att nå tillräcklig effekt och tillsammans kunna leverera stödtjänster. I praktiken blir det nu alltså möjligt också för åländska hushåll att leverera balanstjänster och tjäna pengar. Enligt Conny Rosenberg har det funnits diskussioner kring vad som är möjligt.
– Men jag känner inte till någonting konkret som pågår i nuläget. Det kräver en viss volym och infrastruktur för att få ihop och det kan vara så att det är svårt att få till lokalt på Åland.
Lönsamt tills vidare
SVK köper in olika balansreserver genom budgivning på balansmarknaden. Den som levererar effekt från ett batteri för balansering överlåter kontrollen över all tillgänglig kapacitet, men huruvida den sedan i praktiken används har ingen betydelse. Den som levererar en stödtjänst får betalt för tillgänglighet.
– Men vi vet inte vart priserna tar vägen framåt. I Sverige har priserna på balansmarknaden varit väldigt höga, men nu är marknaden på väg nedåt. Exakt hur det kommer att fungera här på Åland är inte heller klart, vi får se vad vi kommer vidare med för intressenter, säger Conny Rosenberg.
