De orden står att läsa i kommunstyrelsens behandling av landskapsregeringens (LR) promemoria om kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi.

I år och under de kommande två åren väntas kommunen göra ett underskott i miljonklassen med negativa årsbidrag och omfattande upplåning för investeringar och drift. Det sammantaget gör att kommunen uppfyller två av tre kriterier för att definieras som en kriskommun – trots att man vid mandatperiodens utgång fortfarande skulle ha ett ackumulerat överskott.

”Då det torde vara kommunens soliditet som är relevant är kommunen redan vid gränsen till kris.” skriver kommundirektör Erik Brunström i beredningen av ärendet.

Enligt LR:s lagpromemoria definieras en kriskommun utifrån tre kriterier:

1. Ackumulerat underskott. Finström har i dag ett ackumulerat överskott på 5,66 miljoner euro.

2. Årsbidrag dividerat med avskrivningar ska i medeltal och under tre år vara högre än 100 procent. För Finström är siffran 85 procent.

3. Soliditeten ska vara högre än 50 procent. Finströms soliditet är i dag 59 procent.

Omöjlig ekvation

Kommundirektören skriver att orsaken till den trängda ekonomin är ”den fullständigt omöjliga ekvationen med minskade landskapsandelar samtidigt som ökade krav i lagstadgade uppgifter”. Kommunsammanslagningar löser i sig inte de problemen, konstaterar han.

I utlåtandet till LR skriver kommunstyrelsen att man välkomnar införandet av kriterier för hur en kriskommun ska definieras. Däremot konstaterar man att en kommun genom att höja skatten kan undgå att definieras som kriskommun enligt det första kriteriet. Man vill därför komplettera kriteriet med att skattesatsen inte ska vara 2,0 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner. ”I annat fall riskerar vi en skattestegringsspiral”.

I det andra kriteriet vill man ändra procentsatsen till 80, som i Finland, vilket skulle ge mer flexibilitet.