I ett besvär till Ålands förvaltningsdomstol kräver Brändö lax Ab ändring av ett beslut som Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) fattat.
Brändö lax anhöll dels om ett förnyat miljötillstånd för en befintlig fiskodling, dels om tillstånd för en utökad verksamhet för odling av regnbågslax.
Det förnyade tillståndet beviljades med en rad villkor, men en utökad verksamhet tilläts inte. ÅMHM motiverar avslaget med en paragraf i vattenlagen, enligt vilken en ny verksamhet får komma tillstånd om det visas att åtgärden eller verksamheten inte kan bidra till ökad övergödning.
Fiskodlingens natur innebär att näringsämnen tillförs direkt till vattenmiljön, vilket bidrar till ökad övergödning, enligt ÅMHM. Och eftersom Brändö lax inte visat hur verksamheten ska kunna bedrivas utan att det bidrar till ökad övergödning så är det enligt lagstiftningen inte möjligt att tillåta den, anser myndigheten.
Den tolkningen håller inte Brändö lax med om.
I ett besvär som skrivits av advokat Dan Karlsson kräver bolaget att förvaltningsdomstolen ska ändra ÅMHM:s beslut så att produktionen får utökas, alternativt att ärendet återförvisas till ÅMHM för ny behandling.
ÅMHM har tillämpat lagen felaktigt och på ett sätt som strider mot likabehandlingsprincipen, anser bolaget.
Enligt vattenlagen borde landskapsregeringen ha utfärdat kvalitetsnormer för vattenkvaliteten, men några sådana finns inte, påpekar företaget. I avsaknad av kvalitetsnormer sker prövningen utgående från ”stoppregeln” i vattenlagen, alltså den som ÅMHM hänvisade till i sitt avslag.
Alla vattenföretag omfattas av stoppregeln så länge som det saknas kvalitetsnormer. Men ÅMHM har inte tillämpat lagen lika för alla, anser Brändö lax.
Lotsbroverket i Mariehamn har fått miljötillstånd för om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket, med ökade fosforutsläpp i Svibyviken som följd. Ett annat exempel är att muddring tilläts vid Algots varv utan att det visades hur det skulle ske utan övergödning.
–Alla vattenföretag ska behandlas lika, oavsett föroreningsgrad eller föroreningssätt, och myndigheten kan inte låta avsaknaden av kvalitetsnormer få annorlunda konsekvenser för fiskodlingar jämfört med andra vattenföretag. I praktiken innebär den nuvarande tillämpningen av vattenlagen ett expansionsstopp för fiskodlarna, medan andra vattenföretag inte belastas av samma begränsning, står det i besväret.
Brändö lax har även besvärat sig mot ett av villkoren i det förnyade tillståndet. Här anser bolaget att ÅMHM har överskridit sin behörighet och att det saknas grund för villkoret, som går ut på att bolaget måste ansöka om en revidering av tillståndsvillkoren mitt under tillståndsperioden för att inte tillståndet ska förfalla.
Enligt Karl-Johan Henriksson, vd för Brändö lax Ab, gäller ansökan en utökning med cirka 25 procent. Den utökade verksamheten behövs för att slakteriet ska kunna behållas.
–Kraven på slakterier har stigit med tiden. Det kostar pengar att hålla dem i gång. Om volymerna minskar är det frågan om det är värt det, säger han.
Bolaget önskar också ett tioårigt miljötillstånd, utan krav på att det ska bli en ny prövning efter fem år.
–Fem år är en ganska kort tid när man ska satsa på verksamheten. Det blir svårt att fatta beslut om ombyggnader och annat eftersom det är så stora pengar i omlopp. Vi vill satsa, men kraven försvårar det eftersom vi inte vill satsa en massa pengar och sedan behöva lägga ner.
Efterfrågan på fisk både god och ökande, enligt Karl-Johan Henriksson.
Brändö lax har ett 20-tal anställda på årsbasis och är därmed en stor arbetsgivare i Brändö. Verksamheten ger även ringeffekter i form av exempelvis transporter, enligt Karl-Johan Henriksson.

Anna Jakobsson