Mängden kompakterat slam från de åländska havsbaserade fiskodlingarna är 12.546 ton per år. Det motsvarar den mängd flytgödsel som 2.700 kor producerar årligen – på Åland finns 1.700 mjölkkor. Tittar man närmare på fiskslammets innehåll motsvarar det kväve från 15.000 kor, och fosfor från 30.000 kor.

Östersjöfondens vd Thomas Saurén och Tony Cederberg, amanuens på Husö biologiska station, har sammanställt siffrorna för att belysa fiskodlingens miljöpåverkan. Datan är offentligt tillgänglig och baseras bland annat på branschens egen rapportering (Basnet 2022).

– Det är vansinniga mängder slam som åker ut i havet. Hade en bonde åkt och dumpat så mycket kodynga i havet hade det varit ramaskri. Det är inte okej om jag släpper ut min båttoalett heller, säger Thomas Saurén.

Vill ha skärpta krav

Den havsbaserade fiskodlingen är betydande för Ålands ekonomi, men näringen har en utmaning: Fiskens avföring och rester av fiskfoder går direkt ut i vattnet. Det näringsrika slammet, fullt av fosfor och kväve, riskerar att övergöda växtligheten i omgivningen och skapa syrebrist på botten. Övergödningen samverkar även med klimatförändringarnas effekter, och anses av forskare vara ett av de största hoten mot Östersjön.

Thomas Sauréns och Tony Cederbergs utredning är skickad till landskapsregeringen (LR). I den ställer de också krav på åtgärder, ett av dem är att LR bör besluta om sänkning av utsläpp från havsbaserad fiskodling, i likhet med de krav som ställs på jordbruket. Enligt Åsub (Ålands statistik- och utredningsbyrå) 2019 har fiskodlingarna en vattendragsbelastning på 23 ton fosfor och 200 ton kväve per år, vilket motsvarar 76 och 30 procent av den totala vattendragsbelastningen.

”Det är alltså åländska jordbrukare på land som ska ta ansvar för våra vatten medan fiskodlare som odlar i havet inte behöver ägna en tanke på det, trots att fiskodlingarna står för ett dagligt kväve- och fosforutsläpp rakt ut i havet som motsvarar gödsel från 15.000 till 30.000 mjölkor”, skriver man i utredningen.

– Vi måste alla bidra till att minska näringsutsläppen och klimatpåverkan. För Ålands del är det fiskodlingarna vi kan påverka, säger Tony Cederberg.

– Man framhåller ofta fördelarna med fiskodlingen. Det finns mycket positivt med fiskodling, som att det ger arbetstillfällen och skatteintäkter, men man behöver också ta in nackdelarna för miljön. Jag utgår från att LR och många i beslutsfattande ställning inte har kunskap om konsekvenserna. Därför är det viktigt att lyfta fram det i ljuset, så att man kan ta ställning till hur det ska hanteras. Fiskodlingarna har gjort bra grejer, vi är inte ute efter att hänga någon. Men nu finns ny data som ger bättre förståelse, och utifrån den måste vi agera, säger Thomas Saurén.

Kan göra nytta

Thomas Saurén och Tony Cederberg menar att slam från fiskodlingar borde ses som en resurs, fiskavföring kan vara en skattkista full av förnybar energi.

– De behöver inte bli en bortkastad produkt, det går att hitta en cirkulär lösning som är positiv för Åland. Potentialen är enorm, säger Thomas Saurén.

– Det är en outnyttjad resurs som går rakt ut i sjön. Det enklaste är att göra det till gödsel, det är relativt enkelt, säger Tony Cederberg.

Utrustning för att samla upp slammet finns, metoden används exempelvis i Norge.

– Det finns möjlighet för Åland att bli ledande i närområdet inom hållbar fiskodling, säger Thomas Saurén.

I dag samlas slam endast upp från den landbaserade fiskodlingen (Fifax) på Åland. Någon större grad av förädling av slammet sker inte, utan det komposteras. Enligt utredningen innehåller detta slam så mycket näring att det överstiger behovet av fosforgödsel på Åland med dryga 2,5 gånger, och kvävemängden motsvarar 63 procent av det totala årliga kvävegödselbehovet. Skulle man kunna samla upp 60 procent av slammet från havsbaserade fiskodlingar skulle mängden konstgödsel dubblas, enligt utredningen.

Utredningen lyfter också andra användningsområden, som produktion av el, värme och biogas.

Framtidssäkra fiskodlingen

Saurén och Cederberg hoppas att deras utredning leder till en diskussion och djupare analys.

– Nu får vi en ny regering, vi vill uppmärksamma dem på att det här är en jättemöjlighet. Om vi inte agerar, och dessutom ökar fiskodlingen, kommer vi att tjäna pengar ett antal år men till slut står vi kvar med obrukbart vatten, säger Thomas Saurén.

– Det här är ett led i att fundera på hur framtidens fisk ska odlas. Min åsikt är att det ska göras på land, det är mycket lättare att ta hand om utsläppen då. Men det går inte att flytta upp allt på en gång, det krävs en övergångsperiod. Vi måste framtidssäkra fiskodlingarna, faller de bort vore det en hård smäll för Åland och framför allt för skärgårdskommunerna. Därför är det viktigt att de utvecklas, säger Tony Cederberg.