Varje år de senaste fem decennierna har Ålands befolkning ökat, även om de årliga variationerna har varit stora. År 2022 var tillväxten till exempel ovanligt låg med bara 15 personer, medan befolkningen i fjol ökade med 182.

Ålands statistik- och utredningsbyrå konstaterar i sin senaste rapport ”Befolkningen 2023” att inflyttningen till Åland i dag står för hela befolkningstillväxten. Fler personer dör än föds nämligen i landskapet, och så har det sett ut fem av de tio senaste åren.

För att Ålands invånarantal ska kunna upprätthållas på sikt utan en stor inflyttning borde varje kvinna, enligt Åsub, föda minst två barn i genomsnitt. I dag är den siffran 1,6.

Att det bor människor från många olika länder här är välbekant. Det märks bland annat i att närmare hälften av de nyfödda barnen har en mamma som är född utanför Åland.

Länge har de åländska kvinnorna fött barn allt högre upp i åldrarna. I fjol, och året före, föddes två tredjedelar av barnen av mammor som fyllt 30 år.

Ändrade flyttningsmönster

Inflyttningen kom i fjol från hela 44 olika länder. Sverige och Finland utgör fortfarande basen för inflyttningen följt av Ukraina, Lettland, Thailand, Serbien och Rumänien.

Bland personerna med utomnordiskt ursprung finns det många 30-50-åringar, medan tyngdpunkten hos de finskspråkiga har förskjutits mot äldre åldersgrupper.

Utflyttningen gick till närmare 40 länder, men absolut vanligast är att flytta från Åland till ett nordiskt land.

Drygt 60 procent av invånarna är i sin tur födda på Åland. Den här gruppen växer inte, vilket beror på att fler flyttar bort än återvänder. Det gör också att ökningen av svenskspråkiga går långsammare än den för andra språk.